Sunday 27 December 2009 photo 1/1
|
min första kärlek.
han var den bästa pojkvän jag haft, troligen den mest medvetna också. (a)
vi växte upp tillsammans och bodde i samma lilla by, det enda som skiljde oss åt var gräs slätten och den lilla stigen som låg mellan granarna och bakom den förfallna stenmuren. lekparken var vår, eller ah, i alla fall skogen bakom. du var pojken jag lekte mamma, pappa, barn med. du var drömprinsen jag skulle gifta mig med. du var mannen i mitt liv. du var allt jag ville ha. men jag fick kämpa för dig, alltid detta eviga tjejkrig, men du var helt klart värd det. vi har varit åtskiljda alldeles för länge. jag kommer ihåg en sekvens i vår sista sommar tillsammans. lekstugan, vi satt på taket, vilket vi inte fick, din bror var med och vi kastade kottar på ulla-britt, eller ni, inte jag, jag var en duktig flicka! funderar du aldrig på hur det kunde sett ut idag om jag stannat kvar?
när någon pratar om dig så skiner hela jag upp, ingen protest. jag är tillbaka i den där lågstadie-kärleken. ärligt talat så vill jag inte heller ifrån den, jag trivs här. denna känslan är grymt härlig. åtta år har gått och jag vet inte alls vem du är idag och det stör mig inte ett dugg, du är fortfarande min första kärlek. det finns ingen som kan ta denna känslan i från mig. jag har tappat bort mig själv i din famn och jag kommer troligen aldrig hitta ut.
det är kanske som dem säger? gammal kärlek rostar aldrig.
äkta lågstadie-kärlek
min första kärlek.
han var den bästa pojkvän jag haft, troligen den mest medvetna också. (a)
vi växte upp tillsammans och bodde i samma lilla by, det enda som skiljde oss åt var gräs slätten och den lilla stigen som låg mellan granarna och bakom den förfallna stenmuren. lekparken var vår, eller ah, i alla fall skogen bakom. du var pojken jag lekte mamma, pappa, barn med. du var drömprinsen jag skulle gifta mig med. du var mannen i mitt liv. du var allt jag ville ha. men jag fick kämpa för dig, alltid detta eviga tjejkrig, men du var helt klart värd det. vi har varit åtskiljda alldeles för länge. jag kommer ihåg en sekvens i vår sista sommar tillsammans. lekstugan, vi satt på taket, vilket vi inte fick, din bror var med och vi kastade kottar på ulla-britt, eller ni, inte jag, jag var en duktig flicka! funderar du aldrig på hur det kunde sett ut idag om jag stannat kvar?
när någon pratar om dig så skiner hela jag upp, ingen protest. jag är tillbaka i den där lågstadie-kärleken. ärligt talat så vill jag inte heller ifrån den, jag trivs här. denna känslan är grymt härlig. åtta år har gått och jag vet inte alls vem du är idag och det stör mig inte ett dugg, du är fortfarande min första kärlek. det finns ingen som kan ta denna känslan i från mig. jag har tappat bort mig själv i din famn och jag kommer troligen aldrig hitta ut.
det är kanske som dem säger? gammal kärlek rostar aldrig.
äkta lågstadie-kärlek
Comment the photo
<br />
händer på nyår då? :)
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/melinndaaa/433498169/