December
Tuesday 26 January 2010 photo 1/1
|
Stegen är långa så här års, och väskan blir bara tyngre för varje dag som går. Lasten blir tyngre genom svek, oklarheter och missförstånd. Den lilla fågeln gillade verkligen kaninen, dom var olika till utsidan men till insidan lika lika som två körsbär. Fågeln leta alltid efter spår av kaninen i den kalla snön, han lyckades alltid hitta henne tillslut. Dom satte sig ner runt stubben i den stora skogen och prata med varandra som två syskon, trots att dom knappt kände varandra. En dag hände nått, nått som gjorde att kaninen inte kunde prata med fågeln längre. Fågeln stod där som ett frågetäcken i undran varför det blev såhär. Kaninens svar var i gåtor och svåra att tyda, men tillräckligt för fågeln att förstå att han borde ge sig iväg. Fågeln hade hoppats på en vänskap större än någon annan. Man ska aldrig vara säker på någonting, det blir ändå aldrig som man tänkt sig….
Comment the photo
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/melissahorn92/439650266/
Visa toppen
Show footer