September
Monday 28 April 2008 photo 1/1
|
Oundvikligt i en liten stad, om en människa blir förkyld tar det inte mer än två veckor innan resten av staden har smittats. På samma sätt smittades hela staden med klamydia för något år sedan, men den slapp jag i alla fall. Vilket är mer än man kan säga för den här förkylningen. Gargh! Jag är så trött på att vara förkyld!
Jag kan känna min näsa bak i halsen, men inte andas genom den. Jag kan andas genom munnen, men då måste jag leva med att hosta var femtonde sekund. Jag kan höra lite genom ett öra, men allt jag hör är hur jag själv tuggar. Förkylning är det värsta som finns! Hur kan cancer-patienter vara så lugna, behärskade och glada om jag mår som skräp när jag bara är förkyld? Förhoppningsvis får jag aldrig cancer, jag skulle bryta ihop.
Tyvärr missar jag skolan. Jag ska gå och lägga mig, så att jag inte får någon njutning av att vara borta från skolan. Mattelektion! Syslöjd! Och... RAST! Det känns mycket bättre att vara ledig när man måste jobba imellan perioderna.
Snuviga hälsningar..
Annons
Visa toppen
Show footer