Tuesday 26 October 2010 photo 1/1
|
Jag har alltid velat säga de här till dig, men låtit bli. Varför vet jag inte, känns bara dumt att häva ur sig nåt sånt här, får inte ut någonting av det, och det får nog inte du heller. Men jag tänkte att, jag säger det där ingen bryr sig bara för att få det sagt. Saken är den att jag saknar dig, jag vet att jag inte borde göra det men det gör jag. Jag saknar att prata med dig, ha dig i min närhet, jag vet inte.. Det känns liksom som att hälften av mitt liv saknas. Och jag undrar alltid hur du mår, men låter bli att fråga för jag vet att du vill förmodligen vara ifred. Så jag undrar, i smyg. Jag bara, saknar dig, för du är en underbar människa och har alltid funnits i mitt liv på ett eller annat sätt. Så var fan är du? Vad fan hände? Går sönder av att tänka på att vi förmodligen aldrig mer kommer att prata eller umgås, och det är väl okej för jag förstår, men jag går ändå sönder för du betyder så fruktansvärt mycket för mig. Så jag bara, önskar, att du på något sätt kunde höra av dig någon dag, någon gång.. För, även om du inte tror mig så tänker jag på dig.
Annons