När jag tänker tillbaka på min barndom Ser jag skräckbilder tydligast av allt Ja, de gånger de skrämde eller slog mig Är de minnen som hårdast sitter fast För som barn tar man kärleken för given; Allting annat är mot ens natur I den stund man tar steget ut i livet Är man bara ett tillgivet djur Ändå står snart de vuxna där och pekar Ut den riktning de tycker man skall ta Alla drömmar de själva har förvägrats Vill de förverkliga genom sina barn Är man lydig belönas man och hyllas Revolterar man mister man allt Ingen älskar ett barn som inte lyckas Ingen älskar ett barn som är starkt Men vem besitter förmågan att veta Vad som ryms i en ny individ? Och vem kan säg' till nån annan hur lyckan ser ut Vem kan säg' vad nån annan vill bli? Låt dina blommor slå rot där det finns jordmån Låt dina växter får leva där de trivs Lås inte in dina plantor i ett drivhus Låt de få slippa ett onaturligt liv Låt den du älskar få pröva sina vingar En dag så flyger din älskade rätt Vill du bli respekterad av din avbild Så får du visa din avbild respekt

Annons

The photo has no tags

svenssonsanna Fri 9 Nov 2007 00:00

hör mette afzelius? ikaros!

metteh Fri 9 Nov 2007 00:01

jag älskar den låten sedan första gången jag läste texten jag har npg bara hört låten typ en eller två gånger.

2 comments on this photo

August 2008