Friday 28 May 2010 photo 1/1
|
Den Himmelsblå Framtiden: Alex Nilsson om sin succédebut
Malmö FF:s unga spelare har övertygat stort under våren. Under uppehållet kommer Himmelriket fokusera lite extra på spelarna som utgör klubbens framtid. Vi börjar idag genom att ge er succédebutanten från i måndags - Alex Nilsson.
Hon skulle ha arbetat i Olympics caféteria som hon brukar göra på vardagskvällarna. Men den här kvällen hade hon tagit ledigt för att kunna vara på plats på Swedbank Stadion och se på när hennes son för första gången skulle spela från start i en allsvensk match.
Matchen mot Brommapojkarna är bara ett par minuter gammal när Malmö FF får en hörna som slås av Ricardinho. Efter lite kalabalik i straffområdet hamnar bollen så småningom framför fötterna på 17-årige Alex Nilsson som kan göra 1-0 för hemmalaget. Överlycklig sträcker han armarna i skyn och tar fart i obestämd riktning. På läktaren jublar mamma Lena.
- Det första målet är mer tur än skicklighet. Men det gäller att vara på rätt plats vid rätt tillfälle och det kändes otroligt skönt när bollen gick in, säger Alex.
Hans glädje går inte att ta miste på. Fast det har gått ett par dagar sedan matchen så strålar han av lycka när vi träffas.
I mitten av andra halvlek slår han till igen. Om första målet handlade om att stå på rätt plats så är det andra målet mer ett eget verk.
- Ja, det andra är mer på egen hand. Bollen studsar över Segerström, jag är kvickare än han och kommer förbi backen. Sen får jag till ett bra avslut som målvakten inte kan rädda.
När han efter matchen står omringad av journalister har han svårt att riktigt förstå vad som hänt.
- När jag stod där inne och gav intervjuer så kunde jag knappt fatta att det var sant. Det var overkligt. En dröm som gick i uppfyllelse. Jag sov inte mycket den natten kan jag säga.
När journalisterna är nöjda är det dags för Alex att åka hem till mamma som väntar på honom. Eftersom han ännu inte har åldern inne för körkort får han skjuts av lagkamraten Pontus Jansson hem till bostaden på Lindängen.
- När jag träffade mamma var hon minst lika glad som jag, säger Alex.
Han pratar varmt om sin mamma som han menar har en stor del i hans framgångar. Hans föräldrar separerade när han var ett år gammal och därefter har han bott ensam med sin mamma under sin uppväxt.
- Hon har alltid stöttat och hjälpt mig med allting. Hon betyder verkligen allt för mig.
Hans pappa kommer från Grekland och bor tillsammans med Alex fyra yngre halvsyskon i Arlöv. Han har bra kontakt med sin pappa som även han har betytt mycket. Denne brukar vara en flitig gäst på Malmö Stadion när Alex spelar matcher med U21-laget. Matchen i måndags kunde han inte se på plats men hemifrån tv-soffan kunde han stolt se på när sonen blev matchhjälte.
Både före och efter matchen har han fått mängder av telefonsamtal, SMS och hälsningar på facebook. Det har varit både lyckoönskningar och gratulationer.
- Jag vill tacka min familj, mina vänner och alla MFF-fans som stöttat och gratulerat mig. Det är stort för mig att känna det stödet och det betyder mycket för mig.
Om vi tar det från början så inledde Alex sin fotbollskarriär i Olympics fotbollsskola som 6-åring. När han var 14 år gammal funderade han på att gå över till Rörsjöstaden som hade ett väldigt bra lag i hans åldersklass. Hans dåvarande tränare i Olympic, Kenneth Andersson, menade dock att det inte fanns någon framtid för honom där och såg istället till att han fick komma till Malmö FF för en veckas provträning.
- Det var lite nervöst. Jag var rädd att jag inte skulle platsa och hur jag skulle ta det då. MFF var ju den stora klubben och skulle man inte platsa där var det ju inte lönt. Det blev inte mindre nervöst av att jag fick träna med de som var ett år äldre eftersom 92-orna var iväg på turnering.
- Men det gick bra, jag gjorde bra ifrån mig och fick sedan fortsätta träna med de som var äldre. Idag ångrar jag inte att jag valde MFF istället för Rörsjöstaden. Jag har min tränare Kenneth att tacka för att han hjälpte mig med detta. Det är jag verkligen glad över.
Kenneth var Alex tränare ända från han började spela i fotbollsskolan fram tills att han vid 14 års ålder lämnade Olympic för Malmö FF. Han fanns naturligtvis på plats på Stadion i måndags och bevittnade sin adepts succé.
Sin allsvenska debut klarade Alex av redan i september 2008 när han som näst yngste spelare i allsvenskan genom tiderna fick göra ett inhopp i slutskedet av bortamatchen mot Elfsborg. Han var då 15 år. Några månader tidigare hade han varit över i England för provspel hos Chelsea. Även holländska klubbar visade intresse för den talangfulle anfallaren. Men medan hans jämnåriga kamrater, Marko Mitrovic och Oscar Lewicki, valde att flytta utomlands i unga år har det för Alex aldrig varit någon tvekan om att han först ska etablera sig i allsvenskan och lyckas hemma i Sverige innan han börjar fundera på utlandet. I december 2008 skrev han på ett femårskontrakt med Malmö FF.
2009 blev inte alls som han hade tänkt sig. Han hade problem med skador, svårt att hävda sig i den tuffa konkurrensen och var utlånad till IFK Malmö under en period.
- Det var ganska tufft. I början på förra säsongen tyckte jag det gick väldigt bra. Jag gjorde mycket mål i U21 och allt flöt på under träningarna. Jag tyckte jag var värd att komma med i truppen och när jag inte gjorde det så blev jag väldigt besviken.
- Sedan jag kom till Malmö så hade allting gått spikrakt uppåt. Vi vann SM-guld, jag blev uppflyttad till juniorlaget och sedan till A-laget. Jag hade inte haft några motgångar överhuvudtaget så när det väl kom visste jag inte hur jag skulle hantera det. Då blev jag ledsen och gick ner mig. Det var inte alls bra, det var bara jag själv som förlorade på det och det jag lärt mig nu.
Hur lång tid tar det när man hamnar i en sådan svacka innan man kommer ur den?
- Det är jättesvårt att säga, det kan vara olika från fall till fall. För egen del kände jag ju nu mot Mjällby att det var tungt att bli petad ur truppen. Men jag bestämde mig direkt för att jag skulle fortsätta kämpa på och visa att jag är värd en plats i truppen istället.
Det är svårt att förstå att han bara är 17 år och fortfarande går i skolan. Han är vältalig och ger ett betydligt äldre intryck än så där han sitter bredvid mig på pressläktaren. Vi gör intervjun samtidigt som vi tillsammans tittar på U21-lagets segermatch mot Öster på onsdagskvällen. Många är de unga spelare som tagit chansen i Malmö i år och jag frågar honom vad han tror det kan bero på.
- Det är till stor del Rolles och Peps förtjänst. De har visat förtroende för oss och när man känner att man har förtroende så blir det enklare att bara gå in och köra. När vi fick de här skadorna i början på de mer rutinerade spelarna kan jag tänka mig att många funderade över hur det skulle gå nu. Så gick Ponne in och dominerade som mittback. Ivo har också varit mycket bra som mittfältare. Det är verkligen roligt att det gått så bra för oss unga.
Hur ser du på dina chanser framöver?
- Jag hoppas jag har förstärkt dem i alla fall. Sen ska man veta att det är otroligt hård konkurrens i Malmö så det är inte så lätt att få spela. Daniel Larsson är landslagsman och Agon och Ofere är två otroligt duktiga spelare. Men det gäller att hela tiden vara väl förberedd och vara på tårna så man kan ta chansen när man väl får den.
Vad behöver du förbättra för att vara med och konkurrera om en plats i startelvan?
- Jag måste förbättra allt eftersom jag fortfarande är väldigt ung. Men framförallt måste jag bli starkare i kroppen bättre på att hålla i bollen.
*****
Alex om....
.... Sin profilbild på facebook : Den är från när jag skrev femårskontrakt med Malmö FF. Det betyder ju jättemycket för mig att klubben ville satsa på mig. Det var en självklarhet att den skulle vara min profilbild på facebook, men den börjar bli lite gammal nu så den ska bytas ut. Nu ska jag ha en målgest istället.
..... Att bli jämförd med Wayne Rooney: Det är en ära, det är en otroligt bra fotbollsspelare. Jag kan väl se vissa likheter. Vi är båda bra målskyttar, vi är korta, ganska starka i kroppen och har låg tyngdpunkt.
..... Sin favoritspelare: Jag har gillat brassen Ronaldo väldigt mycket ända sedan jag var liten. För mig är det en komplett anfallare.
..... Klubben han helst blir proffs i: Real Madrid.
..... Varför han tror på Elfenbenskusten i VM: De har ju ett bra lag med spelare som Drogba, bröderna Toure och ett par andra spelare. De har ju hamnat i en otroligt tuff grupp med Brasilien och Portugal. Men om de kan gå vidare från gruppen så kan de gå väldigt långt. Har de ett bra VM så ska det nog kunna gå. Jag hoppas det i alla fall nu när jag har tippat dem. Annars har de afrikanska lagen ofta en tendens att bli väldigt offensiva och glömma bort defensiven.
Hon skulle ha arbetat i Olympics caféteria som hon brukar göra på vardagskvällarna. Men den här kvällen hade hon tagit ledigt för att kunna vara på plats på Swedbank Stadion och se på när hennes son för första gången skulle spela från start i en allsvensk match.
Matchen mot Brommapojkarna är bara ett par minuter gammal när Malmö FF får en hörna som slås av Ricardinho. Efter lite kalabalik i straffområdet hamnar bollen så småningom framför fötterna på 17-årige Alex Nilsson som kan göra 1-0 för hemmalaget. Överlycklig sträcker han armarna i skyn och tar fart i obestämd riktning. På läktaren jublar mamma Lena.
- Det första målet är mer tur än skicklighet. Men det gäller att vara på rätt plats vid rätt tillfälle och det kändes otroligt skönt när bollen gick in, säger Alex.
Hans glädje går inte att ta miste på. Fast det har gått ett par dagar sedan matchen så strålar han av lycka när vi träffas.
I mitten av andra halvlek slår han till igen. Om första målet handlade om att stå på rätt plats så är det andra målet mer ett eget verk.
- Ja, det andra är mer på egen hand. Bollen studsar över Segerström, jag är kvickare än han och kommer förbi backen. Sen får jag till ett bra avslut som målvakten inte kan rädda.
När han efter matchen står omringad av journalister har han svårt att riktigt förstå vad som hänt.
- När jag stod där inne och gav intervjuer så kunde jag knappt fatta att det var sant. Det var overkligt. En dröm som gick i uppfyllelse. Jag sov inte mycket den natten kan jag säga.
När journalisterna är nöjda är det dags för Alex att åka hem till mamma som väntar på honom. Eftersom han ännu inte har åldern inne för körkort får han skjuts av lagkamraten Pontus Jansson hem till bostaden på Lindängen.
- När jag träffade mamma var hon minst lika glad som jag, säger Alex.
Han pratar varmt om sin mamma som han menar har en stor del i hans framgångar. Hans föräldrar separerade när han var ett år gammal och därefter har han bott ensam med sin mamma under sin uppväxt.
- Hon har alltid stöttat och hjälpt mig med allting. Hon betyder verkligen allt för mig.
Hans pappa kommer från Grekland och bor tillsammans med Alex fyra yngre halvsyskon i Arlöv. Han har bra kontakt med sin pappa som även han har betytt mycket. Denne brukar vara en flitig gäst på Malmö Stadion när Alex spelar matcher med U21-laget. Matchen i måndags kunde han inte se på plats men hemifrån tv-soffan kunde han stolt se på när sonen blev matchhjälte.
Både före och efter matchen har han fått mängder av telefonsamtal, SMS och hälsningar på facebook. Det har varit både lyckoönskningar och gratulationer.
- Jag vill tacka min familj, mina vänner och alla MFF-fans som stöttat och gratulerat mig. Det är stort för mig att känna det stödet och det betyder mycket för mig.
Om vi tar det från början så inledde Alex sin fotbollskarriär i Olympics fotbollsskola som 6-åring. När han var 14 år gammal funderade han på att gå över till Rörsjöstaden som hade ett väldigt bra lag i hans åldersklass. Hans dåvarande tränare i Olympic, Kenneth Andersson, menade dock att det inte fanns någon framtid för honom där och såg istället till att han fick komma till Malmö FF för en veckas provträning.
- Det var lite nervöst. Jag var rädd att jag inte skulle platsa och hur jag skulle ta det då. MFF var ju den stora klubben och skulle man inte platsa där var det ju inte lönt. Det blev inte mindre nervöst av att jag fick träna med de som var ett år äldre eftersom 92-orna var iväg på turnering.
- Men det gick bra, jag gjorde bra ifrån mig och fick sedan fortsätta träna med de som var äldre. Idag ångrar jag inte att jag valde MFF istället för Rörsjöstaden. Jag har min tränare Kenneth att tacka för att han hjälpte mig med detta. Det är jag verkligen glad över.
Kenneth var Alex tränare ända från han började spela i fotbollsskolan fram tills att han vid 14 års ålder lämnade Olympic för Malmö FF. Han fanns naturligtvis på plats på Stadion i måndags och bevittnade sin adepts succé.
Sin allsvenska debut klarade Alex av redan i september 2008 när han som näst yngste spelare i allsvenskan genom tiderna fick göra ett inhopp i slutskedet av bortamatchen mot Elfsborg. Han var då 15 år. Några månader tidigare hade han varit över i England för provspel hos Chelsea. Även holländska klubbar visade intresse för den talangfulle anfallaren. Men medan hans jämnåriga kamrater, Marko Mitrovic och Oscar Lewicki, valde att flytta utomlands i unga år har det för Alex aldrig varit någon tvekan om att han först ska etablera sig i allsvenskan och lyckas hemma i Sverige innan han börjar fundera på utlandet. I december 2008 skrev han på ett femårskontrakt med Malmö FF.
2009 blev inte alls som han hade tänkt sig. Han hade problem med skador, svårt att hävda sig i den tuffa konkurrensen och var utlånad till IFK Malmö under en period.
- Det var ganska tufft. I början på förra säsongen tyckte jag det gick väldigt bra. Jag gjorde mycket mål i U21 och allt flöt på under träningarna. Jag tyckte jag var värd att komma med i truppen och när jag inte gjorde det så blev jag väldigt besviken.
- Sedan jag kom till Malmö så hade allting gått spikrakt uppåt. Vi vann SM-guld, jag blev uppflyttad till juniorlaget och sedan till A-laget. Jag hade inte haft några motgångar överhuvudtaget så när det väl kom visste jag inte hur jag skulle hantera det. Då blev jag ledsen och gick ner mig. Det var inte alls bra, det var bara jag själv som förlorade på det och det jag lärt mig nu.
Hur lång tid tar det när man hamnar i en sådan svacka innan man kommer ur den?
- Det är jättesvårt att säga, det kan vara olika från fall till fall. För egen del kände jag ju nu mot Mjällby att det var tungt att bli petad ur truppen. Men jag bestämde mig direkt för att jag skulle fortsätta kämpa på och visa att jag är värd en plats i truppen istället.
Det är svårt att förstå att han bara är 17 år och fortfarande går i skolan. Han är vältalig och ger ett betydligt äldre intryck än så där han sitter bredvid mig på pressläktaren. Vi gör intervjun samtidigt som vi tillsammans tittar på U21-lagets segermatch mot Öster på onsdagskvällen. Många är de unga spelare som tagit chansen i Malmö i år och jag frågar honom vad han tror det kan bero på.
- Det är till stor del Rolles och Peps förtjänst. De har visat förtroende för oss och när man känner att man har förtroende så blir det enklare att bara gå in och köra. När vi fick de här skadorna i början på de mer rutinerade spelarna kan jag tänka mig att många funderade över hur det skulle gå nu. Så gick Ponne in och dominerade som mittback. Ivo har också varit mycket bra som mittfältare. Det är verkligen roligt att det gått så bra för oss unga.
Hur ser du på dina chanser framöver?
- Jag hoppas jag har förstärkt dem i alla fall. Sen ska man veta att det är otroligt hård konkurrens i Malmö så det är inte så lätt att få spela. Daniel Larsson är landslagsman och Agon och Ofere är två otroligt duktiga spelare. Men det gäller att hela tiden vara väl förberedd och vara på tårna så man kan ta chansen när man väl får den.
Vad behöver du förbättra för att vara med och konkurrera om en plats i startelvan?
- Jag måste förbättra allt eftersom jag fortfarande är väldigt ung. Men framförallt måste jag bli starkare i kroppen bättre på att hålla i bollen.
*****
Alex om....
.... Sin profilbild på facebook : Den är från när jag skrev femårskontrakt med Malmö FF. Det betyder ju jättemycket för mig att klubben ville satsa på mig. Det var en självklarhet att den skulle vara min profilbild på facebook, men den börjar bli lite gammal nu så den ska bytas ut. Nu ska jag ha en målgest istället.
..... Att bli jämförd med Wayne Rooney: Det är en ära, det är en otroligt bra fotbollsspelare. Jag kan väl se vissa likheter. Vi är båda bra målskyttar, vi är korta, ganska starka i kroppen och har låg tyngdpunkt.
..... Sin favoritspelare: Jag har gillat brassen Ronaldo väldigt mycket ända sedan jag var liten. För mig är det en komplett anfallare.
..... Klubben han helst blir proffs i: Real Madrid.
..... Varför han tror på Elfenbenskusten i VM: De har ju ett bra lag med spelare som Drogba, bröderna Toure och ett par andra spelare. De har ju hamnat i en otroligt tuff grupp med Brasilien och Portugal. Men om de kan gå vidare från gruppen så kan de gå väldigt långt. Har de ett bra VM så ska det nog kunna gå. Jag hoppas det i alla fall nu när jag har tippat dem. Annars har de afrikanska lagen ofta en tendens att bli väldigt offensiva och glömma bort defensiven.