så ja låter väl dagarna passera, min vana har blivit att klaga. då oändliga frågor klandras för svar som du inte planerat. men trots allt låter jag fortfarande min själ söka fritt. och ser mycket väl att glöden fortfarande lever i din döda blick. ja försöker förstå , och inser att jag bär på mycket mer kärlek än jag någonsin offrat. trots att jag tog död på en del av mig själv och lämnade mitt psyke som brottsplats har aldrig slutat hoppats men slutat låtsas som att verkligheten är vacker. säkerligen sant. men acceptera sin sorg är att bortse när man verkligen haft det. för vi lever väl alla dag in och dag ut med jämnla plågor och bortom alla era tal och glåpord finns jag, kvarglömd i en mardröm som gav mig mer svar en ställda frågor. men, men jag är även lika tacksam att få lära min tankar att spotta tyngder av den värld ja bär på mina axlar. och jag ser er bära på brustna hjärtan ni försöker verkligen trösta smärtan. men hur ? genom att låtsas och härma skratten. önskar ni förstod för tillsammans kan vi äntligen bilda den regnbågen som färgar natten. men se mig som en vilsen själ , då ja befinner jag i landet vilsen. då ingen vet vad vilsen är men skriken tär. och morgondagen sörjer . vi lever i en bitter värld men jag finner ljus i morgondagens mörker jag sprang för mitt liv tills den dan jag mötte mig själv. a visst jag dog för länge sen men jag föddes igen och sagans lyckliga slut . den slutar i blindo tack för mig damer & herrar gudar & gudinnor hade tråk så ja filosoferade lite ;) tell me if you like it btw har inget med känslor och sånt skit att göra. hade bara tråk ;)

jag väger faktistk 75 !