Gick upp klockan fem som vanligt och skulle gå och jobba. Allt var precis som vanligt tills min depression drabbade mig och fann mig själv gråtandes i soffan. Tappade allt och kände inte ens för att leva längre. Jag ringde ändå mamma och var ledsen. Hon sa att jag inte kan hålla på så här och sitta och gråta varenda dag över mitt liv utan att jag måste söka hjälp för mitt mående. Så jag ringde vårdcentralen vid åtta när dem öppnade och dem ringde mig vid nio och jag fick tid halv två på eftermiddagen. Visste verkligen inte vad jag skulle fördriva dagen med så jag sov lite, grät och rinde och pratade med Farzan eftersom min pojkvän sover halva dan. =(

Sen gick jag till doktorn, började prata lite om mitt liv och ju mer jag pratade om det desto starkare blev mina känslor över hur kaos och olycklig jag är. Så fick jag göra ett test där det visade sig att jag led av både ångest och depression. Jag blev sjukskriven i tre veckor från mitt arbete och fick numret till en kurator som jag ska börja gå och prata hos. Om jag inte mår bättre om tre veckor kanske jag måste börja äta antidepressiva tabeletter, det vill inte jag =(

Efter läkarbesöket ringde jag Sorush och grinade järnet och han tvingade mig att åka till Stockholm när han fick veta hur jag mådde. "Absolut inte att du sitter ensam i din lägenhet när du mår så här! Jag bryr mig inte du kommer hit nu!" Jag envisades lite om att jag inte ville, hur kul är det att komma till Stockholm till pojkvän och vänner och bara belasta alla andra med sina problem och grina var och var annan minut. "Det spelar ingen roll, jag har lite saker att göra typ plugga i Örebro och stuff men du ska med!" var hans svar. Så jag åkte hem och packade, ringde Peter som fixade både mat och skjuts åt mig till stationen. Tack Peter! =) Sen åkte jag till Stockholm och blev hämtad av Sorush i Jakan.

Vi åkte hem till Jimmy och myste med vaniljglögg, tjockisgrejer och så såg vi Änglar och demoner. Den var bra men ettan var nog bättre. Sen åkte vi hem och myste han och jag.

Jag älskar Sorush såååå mycket!! Tack för att du tar så god hand om mig!

men lillan <3 inte ge upp!!