Saturday 22 January 2011 photo 1/1
|
Jag stod där vid kiosken, hade just köpt en korv när den kom glidande fram.
Lacken glänste svart och det syntes inte minsta spår av damm.
Den såg ut som en demon. Jag tänkte springa där ifrån men jag stanna' kvar.
Det var det värsta jag har sett, en helt otrolig yankee car.
Från motorn hördes ett vrål. Jag kände lukt av metanol.
Och nån skrek "Mera gas! Ge den vad den tål!".
Det hela var som en dröm. Jag kan det knappast tro.
Röken bara vällde fram när Dodgens bakdäck börjar sno.
Det var en äkta, äkta street machine.
Explosiv som nitroglycerin.
En outlaw, en sann rebell.
Som kom glidande på stan en lörda'kväll.
Många runt kiosken börjar nu faktiskt se lite ängsliga ut.
Man anar att det ska bli race någonstans innan kvällen är slut.
Jag såg mej snabbt om kring, om jag skulle se,
nån som var galen nog, att bli, utmanare.
Från motorn hördes ett vrål. Jag kände lukt av metanol.
Och nån skrek "Mera gas! Ge den vad den tål!".
Det hela var som en dröm. Jag kan det knappast tro.
Röken bara vällde fram när Dodgens bakdäck börjar sno.
Det var en äkta, äkta street machine...
Efter en stund så verkar det faktiskt som om han fått napp.
Det kommer fram en tjej till killen i Chargern och lämnar en lapp.
Han åker iväg, mot industriområdet, strax utanför stan.
Och vi andra hänger på, i en lång karavan.
Från motorn hördes ett vrål. Jag kände lukt av metanol.
Och nån skrek "Mera gas! Ge den vad den tål!".
Det hela var som en dröm. Jag kan det knappast tro.
Röken bara vällde fram när Dodgens bakdäck börjar sno.
solo
Snart står dom där sida vid sida, en Dodge och en vass BMW.
Jag kommer nog aldrig att glömma, det som jag sen får se.
Vad är väl, en chiptrimmad Turk-amazon, med en massa datateknik,
mot ett äkta gjutjärnsmonster med vrid och kubik.
Från motorn hördes ett vrål. Jag kände lukt av metanol.
Och nån skrek "Mera gas! Ge den vad den tål!".
Det hela var som en dröm. Jag kan det knappast tro.
Röken bara vällde fram när Dodgens bakdäck börjar sno.
Det var en äkta, äkta street machine...
Lacken glänste svart och det syntes inte minsta spår av damm.
Den såg ut som en demon. Jag tänkte springa där ifrån men jag stanna' kvar.
Det var det värsta jag har sett, en helt otrolig yankee car.
Från motorn hördes ett vrål. Jag kände lukt av metanol.
Och nån skrek "Mera gas! Ge den vad den tål!".
Det hela var som en dröm. Jag kan det knappast tro.
Röken bara vällde fram när Dodgens bakdäck börjar sno.
Explosiv som nitroglycerin.
En outlaw, en sann rebell.
Som kom glidande på stan en lörda'kväll.
Man anar att det ska bli race någonstans innan kvällen är slut.
Jag såg mej snabbt om kring, om jag skulle se,
nån som var galen nog, att bli, utmanare.
Från motorn hördes ett vrål. Jag kände lukt av metanol.
Och nån skrek "Mera gas! Ge den vad den tål!".
Det hela var som en dröm. Jag kan det knappast tro.
Röken bara vällde fram när Dodgens bakdäck börjar sno.
Det kommer fram en tjej till killen i Chargern och lämnar en lapp.
Han åker iväg, mot industriområdet, strax utanför stan.
Och vi andra hänger på, i en lång karavan.
Från motorn hördes ett vrål. Jag kände lukt av metanol.
Och nån skrek "Mera gas! Ge den vad den tål!".
Det hela var som en dröm. Jag kan det knappast tro.
Röken bara vällde fram när Dodgens bakdäck börjar sno.
Jag kommer nog aldrig att glömma, det som jag sen får se.
Vad är väl, en chiptrimmad Turk-amazon, med en massa datateknik,
mot ett äkta gjutjärnsmonster med vrid och kubik.
Från motorn hördes ett vrål. Jag kände lukt av metanol.
Och nån skrek "Mera gas! Ge den vad den tål!".
Det hela var som en dröm. Jag kan det knappast tro.
Röken bara vällde fram när Dodgens bakdäck börjar sno.
1 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/mickee021/483106694/