Morfar
Jag önskar att det inte är sant. Jag saknar dig redan så fruktansvärt mycket. Idag ska jag spela matchen bara för dig, eftersom du älskade fotboll minst lika mycket som jag. Du var min största supporter. Jag hoppas du sover gott nu. Vi ses senare.

Älskade morfar

åhnej, gumman. :( jag beklagar verkligen. tro mig, jag förstår precis vad du går igenom. Jag önskar jag kunde säga att det kommer att bli bättre, att livet går vidare. Men man går aldrig vidare, utan man har samma känslor jämt, man har trots allt förlorat nån man aldrig kommer att få tillbaka. Men, efter ett tag så börjar man glädjas för alla fina stunder man faktiskt haft tillsammans och man börjar glädjas åt alla man fortfarande har kvar runt sig, det gör det mycket lättare, men det tar tid! Jag finns alltid för dig, även fast vi inte har stått varandra så jätte nära. Nånting som jag lärde mig när min morfar gick bort för ett halv år sen är att man måste tilllåta sig att vara ledsen och sörja, annars kommer det bara tillbaka senare som ett slag i magen. Jag hoppas du mår bra trots detta och att du är stark och att eran familj tar hand om varandra! tveka aldrig och ring mig om du känner för det. Kram!