February
Sunday 25 May 2008 photo 1/2
|
Jag stängde aldrig nånsin några dörrar, jag gick bara ut.
Du fråga och jag svara: "det är klart att jag saknar en dag som förut"
För det kanske känns svårt när ljuset har släckts
Vi är mitt i vår mörkaste tid
Det kanske känns hårt, men när minnena väcks
Kan jag fortfarande höra ditt liv
För man saknar sånt som man inte har
Och man saknar allt som man inte har kvar
Vi har fortfarande långa vägar kvar
Man saknar inte sånt som man har
Vi märkte nog aldrig riktigt vad som hände förrän allt var slut.
Och igår kom vintertid och jag tror att jag kände en dag som förut.
För när snön hade kommit och marken hade täckts
Var vi mitt i vår ljusaste tid
Nu har löven fallit och minnena väcks
Jag kan fortfarande höra ditt liv
Och jag stängde aldrig nånsin några dörrar
Du fråga och jag svara: "det är klart att jag saknar en dag som förut"
För det kanske känns svårt när ljuset har släckts
Vi är mitt i vår mörkaste tid
Det kanske känns hårt, men när minnena väcks
Kan jag fortfarande höra ditt liv
För man saknar sånt som man inte har
Och man saknar allt som man inte har kvar
Vi har fortfarande långa vägar kvar
Man saknar inte sånt som man har
Vi märkte nog aldrig riktigt vad som hände förrän allt var slut.
Och igår kom vintertid och jag tror att jag kände en dag som förut.
För när snön hade kommit och marken hade täckts
Var vi mitt i vår ljusaste tid
Nu har löven fallit och minnena väcks
Jag kan fortfarande höra ditt liv
Och jag stängde aldrig nånsin några dörrar
Visa toppen
Show footer