Saturday 30 June 2012 photo 2/3
|
Tänkte nu lägga upp min novell so jag har skrivit i skolan!:)
Olyckan med min bästa
vän!
Jag kommer ihåg den hemska morgonen. Jag vaknade med ett ryck av att jag
fick ett sms. Jag kommer fortfarande ihåg vartenda ord i det och att jag var på
sjukhuset redan tjugo minuter efter att jag fått smset. Sanne var då redan inne på
operation.
Väntan var lång, ingen visste om hon skulle klara sig. Jag kommer ihåg hur
jag gick där fram och tillbaka i sjukhuskorridoren.
Sanne hade fått en allvarlig ryggskadeoch om hon klarade sig skulle hon inte
kunna röra sig och alltsp vara förlamad. Jag kommer ihåg hur orolig jag var, jag
kunde inte sitta still en minut.
Operationen tog runt tre timmar. Efter det var de bara att vänta på att hon
skulle vakna och hoppas på det bästa. Väntan var lång jag kommer ihåg att jag
gick ner för att köpa lite matoch att det hade varit jätte lång kö. Jag hade fått stå
i kön i tjugo minuter innan det var min tur. Jag hade redan då tappa tålamodet
och stod otåligt och trampade på stället i väntan på att få betala.
När jag kom tillbaka hade Sanne fortfarande inte vaknat. Men då äntligen fick
jag beskedet om att Sanne hade vaknat- Hon skulle visserligen varaförlamad
hela sitt liv men hon skulle i alla fall överleva. Trodde jag alltså....
Jag vänder mig om och kollar en sista gåg på kistan. Kistan där min allra
bästa vän ligger. Jag viskar tyst "jag ska aldrig glömma dig sanne " inna jag
med tunga steg och nersänkt blick går ut från kyrkan.
Av : Josefine Freij!
Annons
Camera info
Camera NIKON D3100
Focal length 66 mm
Aperture f/5.3
Shutter 1/130 s
ISO 720