September
Monday 12 October 2009 photo 1/1
|
Och plötsligt var vi där
12 Oktober, 12/10, 12 dagen i månaden, 12år sen,
igen.
Det regnar ute, kylan känns nästan bitande, solen är gömd bakom molnen, löven ligger färggranna på marken, äpplena från träden börjar ruttna, det är lerigt i hästhagarna och hunden fäller päls. Det är ungerfär samma sak varje år denna dag. Det som skiljer är antalet år som går. Idag är jag 18år, då var jag 6. Jag känner mig vuxen nog nu att kunna säga att jag är stolt över oss. Att vi har klarat det så pass bra. För det är inte bara mig det handlar om. Vi är flera som sörjer samma person, som kämpar igen samma lidande. Men det gör inte ont längre, det är inte ens jobbigt längre. Jag har gått vidare, jag har släppt taget om dig. Inte glömt, bara gått vidare. Glömma gör jag aldrig. Det gör ingen.
Men jag är glad också. En livseld släcks inte utan anledning. Vad din anledning var det vet jag fortfarande inte och jag kommer aldrig att få veta det heller. Men jag är glad över att det här har och kommer att göra mig till en stark individ, en livsnjutare, en äventyrare.
Men jag, vi, saknar dig ändå. Jag önskar att du kunde se oss nu. Se mig. Se vad det blivit av oss.
En pappa/sambo/son lämnade jorden men en Kung anlände till himmelen.
12 Oktober, 12/10, 12 dagen i månaden, 12år sen,
igen.
Det regnar ute, kylan känns nästan bitande, solen är gömd bakom molnen, löven ligger färggranna på marken, äpplena från träden börjar ruttna, det är lerigt i hästhagarna och hunden fäller päls. Det är ungerfär samma sak varje år denna dag. Det som skiljer är antalet år som går. Idag är jag 18år, då var jag 6. Jag känner mig vuxen nog nu att kunna säga att jag är stolt över oss. Att vi har klarat det så pass bra. För det är inte bara mig det handlar om. Vi är flera som sörjer samma person, som kämpar igen samma lidande. Men det gör inte ont längre, det är inte ens jobbigt längre. Jag har gått vidare, jag har släppt taget om dig. Inte glömt, bara gått vidare. Glömma gör jag aldrig. Det gör ingen.
Men jag är glad också. En livseld släcks inte utan anledning. Vad din anledning var det vet jag fortfarande inte och jag kommer aldrig att få veta det heller. Men jag är glad över att det här har och kommer att göra mig till en stark individ, en livsnjutare, en äventyrare.
Men jag, vi, saknar dig ändå. Jag önskar att du kunde se oss nu. Se mig. Se vad det blivit av oss.
En pappa/sambo/son lämnade jorden men en Kung anlände till himmelen.
Comment the photo
9 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/millimufftuff/416461601/
Visa toppen
Show footer