Ur Appelmoln 21-10
(www.appelmoln.blogg.se)

Det var en gång en Maja och en Nadja som satt på LEL och åt.

Maja: Fyfan, vad är det här, det smakar ju skit!
Nadja: Ja. Det smakar svamp.
Maja: Meh, svamp är ju gott!
Nadja: Jo fast det smakar svamp i näsan du vet.

HÖHÖHÖ

Okej. Nu har jag skrivit det här på tre olika platser inklusive FB så jag pallar inte förklara för er loosers som inte fattar min och Majas ultraroliga intärnsvampskämt så nu ska jag snacka om något annat istället!
Spanskaprovet idag gick väl bra, kände mig lite osäker på texterna så för säkerhetsskull klottrade jag hela sista sidan full av reflexiva verb och allt möjligt skit som en annan idiot och hoppas på pluspoäng. jag är hopplös. Jag gör alltid så. Ibland funkar det och ibland inte, men det är värt ett försök.

Pappa kommer snart för att hämta oss och längtar till det som fan för här hemma överrumplas man av en åttaårig bitch, en tolvårig fjortis och en totalt hopplös wownörd som lämnar sina äckliga, stinkande strumpor överallt. Och som om inte det skulle räcka så finns här även en hysterisk tant som springer omkring med te och toalettpapper i händerna och skriker på en att man ska logga ut från datorn, hon behöver faktiskt kolla sin mejl, och skynda på då, kan det vara så svårt att bara logga ut? Just nu kan man säga att min längtan efter att pappa ska snubbla in i den stökiga hallen och säga att nu har vi alltså bara tio minuter på oss här, skynda på! är lika stor som suget efter helg. Pappa kommer alltid exakt fyra minuter efter utsatt tid, det blir jag påmind av Louise om varje gång han är försenad. Louise är inte alltid hysterisk och tjatig. Ibland är hon trevlig och inställsam, vill fika och bjuder på te och sconse med marmelad och sylt och låtsas lyssna på mina tonårsbekymmer medan världen går under bakom oss. Hon frågar vad jag ska göra i helgen och jag svarar att jag ska väl hitta på nåt och hon jo men du måste se till att ha kul nu när du är ung och jag haha jamen det är klart! Och så skrattar vi tillsammans fast det är fejk & fejl.

Och nu står hon i dörren och tänker tydligen att nu ska jag prova en ny taktik, den gamla suger fedt. Hon kan inte vråla åt mig för hon är inte min mamma. Så hur gör man?

"Snälla Nadja, jag måste faktiskt få komma åt. Du kan sitta där igen när vi kommer hem."
"Det kan du med."

Lååååååång suck.

"Nadja. Det är en timme på kvällen, och kan du föresten ringa pappa och fråga om han fastnat i parkeringsautomaten eller vad det är som händer, haha."
Jag reser mig och får en lättat leende. Ser hur hon mimar för sig själv när jag (typ) vänt ryggen till. "Det här gick ju bra!" och man spyr lite på hennes Chanel no. 5 och sen ringer man pappa för att fråga om det gör ont att sitta fast i en parkeringsautomat fast man egentligen inte vill.

Annons

The photo has no tags

Anonymous Sat 23 Oct 2010 17:29

TACK FÖR AT DU TOG DEN "FINA" BILDEN PÅ MIG <.<

Saknar dig!!!!<333

1 comments on this photo

December 2010