tv. hovsandaler, sk "hipposandaler", i mitten Vikingabrodd, th. Spansk sko

Inte förens vid 900 e.k vet vi säkert att hästskor användes, då det i en skrift av kejsar Leo VI beskrevs att skor och söm ingick i kavalleristernas utrustning. Skorna var en vidareutveckling av hipposandalen, men sklijde sig förutom i att de fästes med söm, med att man uteslutit mittdelen, som var tung, dyr i materialkostnad och gav bättre grepp (återigen, tillbaka till sulans skålform). Så där har vi svaret på hur våra öppna skor som vi har idag kom till.

Innan skor kom till bruk i norden användes en tåbrodd som spikades fast i tån, som halkskydd. En annan sko som användes i norden var Kelterskon, som var rundad på undersidan och hade vikta traktarmar, yttersidan var vågformad.

Under medeltiden togs vågigheten bort och skon blev längre än vad den var bred, denna sko kallas för spanska skon och den hade bred tådel och avsmalnade traktarmar.

På 1200-talet använde man speciella sömhuvuden vid halka. I Sverige användes vintertid vid 1600-talet en speciell huggsöm som hade vassa, knivformigt skärpta huvudensom halkskydd, fast i kombination med skor.

Tåkappa kon inte till förens tunga hästar började användas vid 1800-talet.

Källa: Hovvård, hovbeslag och hovsjukdomar av Lars-Erik Magnusson

Utav det kan ju jag utläsa att enda anledningen till att dagens hästskor är öppna i mitten är för att dåtidens tillverkare ville spara in material. De tyckte även att hipposandalerna var halkiga, vilket är förståeligt med en plan undersida i metall, men det är ju knappast ett problem vi har idag. Vi kan både falsa skorna och förse sulor med brodd eller greppvänligt mönster. Så varför ska vi ha öppna skor i våran moderna hästhållning? Knappast för att spara in materialkostnad.

Vikingarna var även vettiga nog att bara sko hoven där det behövdes, i tån. Och varför? För att få halkskydd. Alltså skor man bara där det är nödvändigt, och bara när särskilt behov finns. Vad vi kan lära oss av det till idag är ju att ska man sko, sko bara där det behövs, och bara NÄR det behövs. Vi kan ju även lösa det relativt enkelt genom att använda våra moderna hovboots, som har både greppvänlig sula och möjlighet att broddas.

En sak de fick till rätt i utvecklingen av skon var ju bred anläggningsyta, inte bara hovväggen ska bära vikt. Ett misstag var att utveckla skor som är längre än vad de är breda. Friska hovar är nästan lika breda som långa, de är liiiite längre än breda. Vad man gjort där är ju att man har utvecklat skor för en felaktig hovform, för det är det man trott har varit friskt.

Sen imponerar någon som tänkt till vid 1200 och 1600-talet, som fattat att man bara behöver brodda hoven vid halka, utan att för den sakens skull sko. Vart är dessa broddsömmar idag?

Annons

The photo has no tags

March 2013