February
Sunday 27 February 2011 photo 1/1
|
Ja då var det dax igen:/
Jag kan inte förklara hur jag mår just nu, vet inte om jag är glad, ledsen, besvärad eller nervös!
Jag hår gått och längtat till att detta beskedet ska komma och att allt ska lösa sig.
Men nu när jag har fått det så vet jag inte om jag ska skratta eller gråta.
Att än en gång repa upp allt igen,
visst det kan vara bra för mig för jag kommer alltid att leva med mina minnen.
Fast ibland så önskar jag att jag bara kunde krypa ihop någonstans och bara gömma mig,
å slippa allt i denna värld,
slippa alla minnen som kryllar i mina tankar.
Tänkt om jag inte hade protesterat mot pappa den kväll och stannat hos grannen,
då skulle jag ha sluppit allt.
Men i allt mörker så kan man ju alltid se
ett litet ljus i det hela,
om jag inte hade följt med pappa så skulle jag nog inte sitta här uppe i norr med mamma,
hon som är mitt ljus i den mörkaste grotta.
Annons
Visa toppen
Show footer