April
Wednesday 18 March 2009 photo 3/3
|
Det är på ett par darriga ben,
och ett hjärta fyllt av kärlek
Som jag stiger upp på denna scen,
Med ett ansikte som klassas som likblek
Jag börjar rabla upp mina repliker
Och det känns nästan som att jag skriker
Jag spelar ut som min roll,
och improviserar när jag inte har någon koll
Vad som står här näst i mitt manus,
Och jag tycker jag borde åka in på dårhus.
Och när pjäsen närmar sig den sista akten,
Så känner jag att jag är hemtagen.
Till den plats jag hör hemma
Det är med en otrolig smärta
Fast med ett lyckligt hjärta,
Som jag med tårar i mina ögon,
ser ut över våran salong,
Och på mina fortfarande darriga ben,
kliver av min favoritscen.
och ett hjärta fyllt av kärlek
Som jag stiger upp på denna scen,
Med ett ansikte som klassas som likblek
Och det känns nästan som att jag skriker
Jag spelar ut som min roll,
och improviserar när jag inte har någon koll
Vad som står här näst i mitt manus,
Och jag tycker jag borde åka in på dårhus.
Så känner jag att jag är hemtagen.
Till den plats jag hör hemma
Fast med ett lyckligt hjärta,
Som jag med tårar i mina ögon,
ser ut över våran salong,
kliver av min favoritscen.
Directlink:
http://dayviews.com/mittenbarn/344804193/
Visa toppen
Show footer