Tuesday 16 October 2012 photo 2/2
![]() ![]() ![]() |
Idag tänkte jag berätta om något som hände när Erik och jag var på vår första semester till Turkiet.
Jag minns det här väldigt väl eftersom jag aldrig riktigt trott att såna saker händer på riktigt, hahaha.
Det började en kväll i Side, Turkiet förrförra året. Det var ungefär i mitten av veckan vi var där, och klockan var väl kanske elva-halv tolv. Erik och jag hade just avslutat en middag på en restaurang nere vid hamnen och gick runt bland alla affärer och barer och tittade på folk. Vi bestämde oss för att sätta oss på en mysig bar vid vattnet där de hade livemusik. Vi beställde in drinkar och satt mest och myste. Det var inte så mycket folk där, och baren var liksom itll hälften utomhus och till hälften inomhus.
Sen började vi prata och av någon anledning som jag inte längre minns så blev jag sur över något som Erik sa. Det började som något litet, men eskalerade ganska snabbt till ett riktigt bråk. Vi höll det givetvis lågt eftersom det satt folk omkring oss, men det var mycket dämpat väsande, sura blickar och - i mitt fall - lite arga tårar.
Helt plötsligt reser sig en äldre man, av turkiskt ursprung, från sin stol lite längre in. Han har suttit och titta på oss en längre stund och kommer nu fram till oss och frågar på väldigt knakig och bruten engelska vad vi heter. Jag är en sån där som aldrig i livet skulle fortsätta ett bråk inför en okänd människa, så jag svarar artigt. Han lägger en hand på min axel och en på Eriks och sen går han bort till de två killarna som spelar livemusik och säger något till dem som vi inte kan höra. Sen tittar han på oss, blinkar, och går och sätter sig igen.
Den ena killen av musikerna lutar sig mot mikrofonen och säger på knackig engelska "This song is for Erik and Linnéa."
Sen började de spela "Hero" med Enrique Iglesias. De var väldigt duktiga och sjöng och spelade hur fint som helst.
Erik och jag var helt paffa och satt mest och tittade på dem. Vi såg att den äldre mannen tittade mot oss och log.
Det är väldigt svårt att fortsätta med ett meningslöst bråk efter en sån sak, så vi tittade mot varandra och började skratta. Sen var den saken ur världen.
Jag blev så himla rörd av att den där helt okända mannen gick till såna längder för att få mig och Erik att sluta bråka. Jag tyckte det var väldigt fint gjort och jag kommer definitivt ha kvar minnet av det väldigt väldigt länge :)
Annons
Comment the photo
![](http://cdn08.dayviews.com/cdn/img/default_avatar_M.png)
Eri
Wed 17 Oct 2012 01:00
Nog det finaste minne jag har.
Ingen anning om vad vi bråkade om. Det var inte viktigt.
Älskar dig gumman <3
Ingen anning om vad vi bråkade om. Det var inte viktigt.
Älskar dig gumman <3
PrismStars
Tue 16 Oct 2012 21:39
Åååh, va fint gjort! Får ett leende på läpparna bara av att läsa om det! :)
![](http://cdn08.dayviews.com/cdn/img/default_avatar_M.png)
Anonymous
Tue 16 Oct 2012 20:41
Men åh vad fint gjort, vilka fina människor det finns! <3
13 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/mitternacht/510408132/