January
Monday 1 March 2010 photo 4/5
|
Del Fyra! Happy Face :3
Jag vaknade upp plötsligt när jag hörde bankandet på dörren.
Jag satte mig upp och sträckte på mig. Bredvid mig hade Sanne precis slagit upp ögonen och hon stirrade förvånande runt tills hon fick syn på mig och började le. Jag lutade mig ner mot henne och kysste henne godmorgon. Nya bankanden hörde jag på dörren. Men denna gången hörde man även en grov mans röst skrika.
"Din jävla slyna! Hur fan vågar du sticka till en annan man när jag är borta?!!! Kom ut hit så ska jag fan slå ner er båda två!"
Jag kollade frågande på Sanne som plötsligt hade blivit alldeles vit i ansiktet.
"Min... Min kille..." Viskade hon med darrande röst.
Jag reste mig upp och drog på mig mina svarta mjukisbyxor, drog fram min mobil, knappade in 112 och gick sedan fram till dörren och kikade ut genom kikhålet. Där stod en redigt biffig man. Jag hade aldrig sett något sådant förut. Han måste vara ca 205 cm meter å ha 70 kg muskler lr något. Hans blonda hår var ruffsigt och lite fett, hans ljusa ögon var blodsprängda. Han ser verkligen riktigt arg ut.
"112, vad kan jag hjälpa er med?" Svarade en röst i mobilen.
"Jag vill anmälla misshandel." Svarade jag med hes röst.
"Vardå?" frågade tjejen i telefonen. Jag förklarade adressen.
"När hände detta? Hur allvarligt skadad är personen? Är gärningsmannen fortfarande kvar?"
Jag svalde.
"Det kommer hända när som helst. Vill att ni skickar över ett antal bilar för killen är biff." sen la jag på.
Mitt hjärta slog hårt och jag kollade in på Sanne i vardagsrummet. Hon kollade på mig och måste ha sett mig rädsla och förstått vad jag hade planerat att göra.
Ännu mera bankanden fick mig att vända mot dörren igen och gå fram till den.
När jag la handen på handtaget kände jag mig väldigt lugn ändå mitt hjärta slutade hamra så mycket att det kändes somm att den skulle hamra sig ut ur min bröstkorg. Jag öppnade dörren och höjde blicken så att jag mötte hans blodsprängda ögon.
"Ja?" frågde jag med lugn röst.
"Jag vet att min tjej är här inne!" Gapade han så att saliv flög ur hans mun.
"Sanne menar du? Ja hon är här inne. Håller nog på att klä på sig." svarade jag otroligt lugnt.
Han nästan exploderade när jag sa att hon höll på att klä på sig.
"Du ska ge fan i min tjej! Fattar du det din jävla kuksugare?!"
"Din tjej? Ditt ex menar du la? Hon dumpar dig knutte. Hon älskar dig inte längre."
Shit vad förbannad han blev när jag berättade det. När han höjde armen förstod jag precis att han skulle smälla till mig. Jag kände mig riktigt rädd och sen blev allt svart i några sekunder å när jag kunde se igen låg jag på golvet i hallen med honom över mig. Han slog mig i ansiktet, armarna, halsen, bröstet och magen.
Det kändes som en evighet innan jag hörde spring i trappan och fyra stora poliser drog bort honom från mig. Jag kravlade upp på alla fyra och såg blodet droppa ner från mitt ansikte. En kvinnlig polis kom fram till mig och kollade på mina sår och skador. Hon berättade att det inte var något allvarligt och att jag inte behöver åka till sjukhuset.
Jag har aldrig förr känt mig så lättad när jag stängde dörren och hasade mig in till vardagsrummet där Sanne mötte mig ich tröstade mig.
Jag vaknade upp plötsligt när jag hörde bankandet på dörren.
Jag satte mig upp och sträckte på mig. Bredvid mig hade Sanne precis slagit upp ögonen och hon stirrade förvånande runt tills hon fick syn på mig och började le. Jag lutade mig ner mot henne och kysste henne godmorgon. Nya bankanden hörde jag på dörren. Men denna gången hörde man även en grov mans röst skrika.
Jag kollade frågande på Sanne som plötsligt hade blivit alldeles vit i ansiktet.
"Min... Min kille..." Viskade hon med darrande röst.
Jag reste mig upp och drog på mig mina svarta mjukisbyxor, drog fram min mobil, knappade in 112 och gick sedan fram till dörren och kikade ut genom kikhålet. Där stod en redigt biffig man. Jag hade aldrig sett något sådant förut. Han måste vara ca 205 cm meter å ha 70 kg muskler lr något. Hans blonda hår var ruffsigt och lite fett, hans ljusa ögon var blodsprängda. Han ser verkligen riktigt arg ut.
"112, vad kan jag hjälpa er med?" Svarade en röst i mobilen.
"Jag vill anmälla misshandel." Svarade jag med hes röst.
"Vardå?" frågade tjejen i telefonen. Jag förklarade adressen.
"När hände detta? Hur allvarligt skadad är personen? Är gärningsmannen fortfarande kvar?"
Jag svalde.
"Det kommer hända när som helst. Vill att ni skickar över ett antal bilar för killen är biff." sen la jag på.
Mitt hjärta slog hårt och jag kollade in på Sanne i vardagsrummet. Hon kollade på mig och måste ha sett mig rädsla och förstått vad jag hade planerat att göra.
Ännu mera bankanden fick mig att vända mot dörren igen och gå fram till den.
När jag la handen på handtaget kände jag mig väldigt lugn ändå mitt hjärta slutade hamra så mycket att det kändes somm att den skulle hamra sig ut ur min bröstkorg. Jag öppnade dörren och höjde blicken så att jag mötte hans blodsprängda ögon.
"Ja?" frågde jag med lugn röst.
"Jag vet att min tjej är här inne!" Gapade han så att saliv flög ur hans mun.
"Sanne menar du? Ja hon är här inne. Håller nog på att klä på sig." svarade jag otroligt lugnt.
Han nästan exploderade när jag sa att hon höll på att klä på sig.
"Du ska ge fan i min tjej! Fattar du det din jävla kuksugare?!"
"Din tjej? Ditt ex menar du la? Hon dumpar dig knutte. Hon älskar dig inte längre."
Shit vad förbannad han blev när jag berättade det. När han höjde armen förstod jag precis att han skulle smälla till mig. Jag kände mig riktigt rädd och sen blev allt svart i några sekunder å när jag kunde se igen låg jag på golvet i hallen med honom över mig. Han slog mig i ansiktet, armarna, halsen, bröstet och magen.
Det kändes som en evighet innan jag hörde spring i trappan och fyra stora poliser drog bort honom från mig. Jag kravlade upp på alla fyra och såg blodet droppa ner från mitt ansikte. En kvinnlig polis kom fram till mig och kollade på mina sår och skador. Hon berättade att det inte var något allvarligt och att jag inte behöver åka till sjukhuset.
Jag har aldrig förr känt mig så lättad när jag stängde dörren och hasade mig in till vardagsrummet där Sanne mötte mig ich tröstade mig.
Visa toppen
Show footer