June
Tuesday 1 November 2016 photo 1/1
|
I was a dreamer
And you were my dream
1 november 2016. Dagen då tiden stannade.
Rola Blev dålig tre veckor tidigare medans jag var i Stockholm över helgen. på måndagen år hon inte. Jag ringde veterinären på onsdagen. hon hade fortfarande inte ätit. på de dagarna rasade Rola nästan 100 kg i vikt. Massor av prover togs i tre olika omgångar, tänderna kollades och hon avmaskades. de hittade i princip ingenting, det enda som var lite fel var levervärdena. Efter tre veckor kom de fram till två alternativ. 1. Rola var allergisk mot mögel, sådant mögel som finns i bla gräset, det betydde att hon aldrig mer skulle få gå med en annan häst d¨hon skulle behöva specialmat och aldrig mer få äta gräs, inte riktigt ett liv för någon häst enligt mig. 2. Rola var fylld av tumörer som antagligen satt i hjärnan och dem skulle jag aldrig få reda på om de satt där eller inte.
2Så. Ska hon leva för att jag inte vill släppa taget om min bästa vän, eller ska hon leva för hennes skull? Är det ett värdigt liv att leva när kroppen stänger av och man inte ens orkar med sig själv längre?
Enligt mig så är det inte ett värdigt liv att aldrig mer få äta gräs. Enligt mig är det inte ett värdigt liv att gå själv i en liten grushage resten av livet. Enligt mig är det inte ett värdigt liv när hästen måste äta medicin varje dag resten av livet, för att kroppen ska fungera. Enligt mig är det inte ett värdigt liv hon kommer få eller har just nu i dag, trots jag gör allt jag kan för henne, för hon lider.
Rola är min bästa vän. Hon är mitt allt. Min prinsessa, min bebis, min ängel. Vi har haft en hel del otur, men samtidigt har hon gett mig så mycket lycka. Lycka i ett litet föl som blivit en fantastiskt fin häst. Hon har tagit med mig på vilda galopper och jag har fått lära mig en hel del om hästvård tack vare henne. Hon har gett så mycket glädje till min familj och för hennes skull har jag valt att dra pluggen. Hon ska inte behöva få lida mer. Det är hemskt, jag tycker verkligen det är svinjobbigt, för utan henne är inte jorden rund. Utan henne.. det finns inte. Men jag mår väldigt dåligt av att se henne trött, sjuk och lidande utan att kunna göra något. Så jag säger stopp. Ingen ska behöva leva ett liv som inte är värdigt. Hennes sista dag är inte bestämd, det är lite myndigheter och andra människor jag behöver prata med först, men den dagen är snart. Och fram tills dess tar vi dagen som den kommer, och lever som om det inte finns någon morgondag."
detta skrev jag på min blogg den 29 oktober..
Första november tog hon sitt sista andetag. vi tog bort henne hemma. jag gav henne sitt lugnande, satte på henne grimman och ledde ut henne där en bekant stod redo för att avsluta lidandet. jag klappade henne, kramade henne och pussade henne hejdå. jag stod och höll henne tills att hjärtat slutade slå. det är den andra April idag. det har gått flera månader och ändå börjar tårarna rinna när jag skriver om det. det är hemskt att säga det, men det kändes på något sätt lite bra att få vara med henne hela vägen. jag vet att allt gick rätt till, det var ingen stress. bilden i huvudet när bultpistolen avlossades kommer nog aldrig försvinna, men jag har så många andra fina minnen av min ängel. hon lämnade kvar en fantastisk liten kille på 3 år, hon har gett oss så mycket glädje. jorden är inte längre runt, mitt hjärta är långt från helt, men det var de enda rätta..
"True love is putting someone else befor yourself!"
Carola
2002.05.05- 2016.11.01
Alltid älskad
Alltid saknad
Aldrig glömd
1 november 2016. Dagen då tiden stannade.
Rola Blev dålig tre veckor tidigare medans jag var i Stockholm över helgen. på måndagen år hon inte. Jag ringde veterinären på onsdagen. hon hade fortfarande inte ätit. på de dagarna rasade Rola nästan 100 kg i vikt. Massor av prover togs i tre olika omgångar, tänderna kollades och hon avmaskades. de hittade i princip ingenting, det enda som var lite fel var levervärdena. Efter tre veckor kom de fram till två alternativ. 1. Rola var allergisk mot mögel, sådant mögel som finns i bla gräset, det betydde att hon aldrig mer skulle få gå med en annan häst d¨hon skulle behöva specialmat och aldrig mer få äta gräs, inte riktigt ett liv för någon häst enligt mig. 2. Rola var fylld av tumörer som antagligen satt i hjärnan och dem skulle jag aldrig få reda på om de satt där eller inte.
2Så. Ska hon leva för att jag inte vill släppa taget om min bästa vän, eller ska hon leva för hennes skull? Är det ett värdigt liv att leva när kroppen stänger av och man inte ens orkar med sig själv längre?
Enligt mig så är det inte ett värdigt liv att aldrig mer få äta gräs. Enligt mig är det inte ett värdigt liv att gå själv i en liten grushage resten av livet. Enligt mig är det inte ett värdigt liv när hästen måste äta medicin varje dag resten av livet, för att kroppen ska fungera. Enligt mig är det inte ett värdigt liv hon kommer få eller har just nu i dag, trots jag gör allt jag kan för henne, för hon lider.
Rola är min bästa vän. Hon är mitt allt. Min prinsessa, min bebis, min ängel. Vi har haft en hel del otur, men samtidigt har hon gett mig så mycket lycka. Lycka i ett litet föl som blivit en fantastiskt fin häst. Hon har tagit med mig på vilda galopper och jag har fått lära mig en hel del om hästvård tack vare henne. Hon har gett så mycket glädje till min familj och för hennes skull har jag valt att dra pluggen. Hon ska inte behöva få lida mer. Det är hemskt, jag tycker verkligen det är svinjobbigt, för utan henne är inte jorden rund. Utan henne.. det finns inte. Men jag mår väldigt dåligt av att se henne trött, sjuk och lidande utan att kunna göra något. Så jag säger stopp. Ingen ska behöva leva ett liv som inte är värdigt. Hennes sista dag är inte bestämd, det är lite myndigheter och andra människor jag behöver prata med först, men den dagen är snart. Och fram tills dess tar vi dagen som den kommer, och lever som om det inte finns någon morgondag."
Enligt mig så är det inte ett värdigt liv att aldrig mer få äta gräs. Enligt mig är det inte ett värdigt liv att gå själv i en liten grushage resten av livet. Enligt mig är det inte ett värdigt liv när hästen måste äta medicin varje dag resten av livet, för att kroppen ska fungera. Enligt mig är det inte ett värdigt liv hon kommer få eller har just nu i dag, trots jag gör allt jag kan för henne, för hon lider.
Rola är min bästa vän. Hon är mitt allt. Min prinsessa, min bebis, min ängel. Vi har haft en hel del otur, men samtidigt har hon gett mig så mycket lycka. Lycka i ett litet föl som blivit en fantastiskt fin häst. Hon har tagit med mig på vilda galopper och jag har fått lära mig en hel del om hästvård tack vare henne. Hon har gett så mycket glädje till min familj och för hennes skull har jag valt att dra pluggen. Hon ska inte behöva få lida mer. Det är hemskt, jag tycker verkligen det är svinjobbigt, för utan henne är inte jorden rund. Utan henne.. det finns inte. Men jag mår väldigt dåligt av att se henne trött, sjuk och lidande utan att kunna göra något. Så jag säger stopp. Ingen ska behöva leva ett liv som inte är värdigt. Hennes sista dag är inte bestämd, det är lite myndigheter och andra människor jag behöver prata med först, men den dagen är snart. Och fram tills dess tar vi dagen som den kommer, och lever som om det inte finns någon morgondag."
detta skrev jag på min blogg den 29 oktober..
Första november tog hon sitt sista andetag. vi tog bort henne hemma. jag gav henne sitt lugnande, satte på henne grimman och ledde ut henne där en bekant stod redo för att avsluta lidandet. jag klappade henne, kramade henne och pussade henne hejdå. jag stod och höll henne tills att hjärtat slutade slå. det är den andra April idag. det har gått flera månader och ändå börjar tårarna rinna när jag skriver om det. det är hemskt att säga det, men det kändes på något sätt lite bra att få vara med henne hela vägen. jag vet att allt gick rätt till, det var ingen stress. bilden i huvudet när bultpistolen avlossades kommer nog aldrig försvinna, men jag har så många andra fina minnen av min ängel. hon lämnade kvar en fantastisk liten kille på 3 år, hon har gett oss så mycket glädje. jorden är inte längre runt, mitt hjärta är långt från helt, men det var de enda rätta..
"True love is putting someone else befor yourself!"
Carola
2002.05.05- 2016.11.01
Alltid älskad
Alltid saknad
Aldrig glömd
Annons
Visa toppen
Show footer