July
Wednesday 25 November 2009 photo 1/1
|
Foto, redigering, modell: Jag. Jag är inte så blek på riktigt, allt smink m.m. är pålagt i efterhand.
Så var dagen för begravningen bestämd nästa vecka, jag trodde att begravningar skedde samma vecka men så är det kanske inte nuförtiden. Dessutom kommer ju inte Davids farbror hem förrän på fredag.
Men begravningar kommer kostnader, blommor betalas tydligen av dödsboet, men vi måste ju ha passande kläder. Jag tror inte det uppskattas om jag kommer i tyllkjol eller jeans. Man skulle ju kunna tro att jag av alla människor skulle ha svarta kläder som passar sig för begravningar, så är inte fallet. Någon blus äger jag inte, det är hål på alla strumbyxor och mina svarta kjolar har alla tyll eller volanger/är för korta. Mina svarta tröjor/toppar är urtvättade mer eller mindre allihopa... Förutom min träningströja men den kan jag ju inte ha.
Jag får väl knata iväg till någon second hand butik och hoppas på att de har något som inte är allt för urtvättat, passar, och passar sig på begravningar...
David behöver en vit slipps också men hans pappa kanske har någon över, ska fråga där först.
Usch jag gillar inte det här, jag gillar inte begravningar. Det är så lustigt att man samlas kring en död kropp sådär. Vem kom på den idén? Som om personen fortfarande är där... För mig lämnar personen sitt skal när man dör, kroppen är bara ett skal, vem vill minnas ett tomt skal? Jag vill minnas en levande person. Hade ju kännts mycket vettigare att samlas och titta på film eller bilder från glada stunder av personens liv istället för att titta på en kista med ett skal i... Och så här långt efteråt dessutom! Och hur ska man kunna få privathet att säga hejdå med massa människor runt sig? Nej, jag säger hejdå för migsjälv till personen. Jag har redan sagt hejdå, varför vänta? Det är lika bra att säga hejdå på en gång innan personen går vidare. Sörja kan man göra såklart, det är inte samma sak som att säga hejdå. Eller man kanske inte ska säga hejdå på själva begravningen?
Det här kommer att bli min första begravning. Jag tror jag ska skriva i mitt testamente att de inte får ha någon begravningscermoni för mig. Begrav mig i billigaste möjliga lagom stora burk, nej jag ska ju kremeras, men inga dyra saker, men så miljövänligt som möjligt och inga djur får skadas, inte ens maskarna!!! Jag tror jag ska be buddhistiska jaina munkar att sköta begravningen de är bra på att se till att inga liv skadas. Det är inte jag som begravs ändå, bara ett skal. Så ska jag sätta in en begravnignsfond eller nått som bara får gå till en trevlig fest där glad musik spelas och folk ska minnas mig som jag var i livet.
Jag menar inte att vara elak eller något mot er som tycker att begravningar sker som de borde, som har kristen synvinkel på begravnignscermoni/inte delar min synvinkel m.m. Jag bara diskuterar hur jag själv ser på saken och hur jag vill ha det. Jag respekterar givetvis att människor har olika religioner och livsfilosofier. Därmed hoppas jag också att ni kan förstå att detta är mitt sett att se på det och tillåta mig att tro som jag gör. Med respekt kommer man långt.
David behöver en vit slipps också men hans pappa kanske har någon över, ska fråga där först.
7 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/mlij/426477806/
Visa toppen
Show footer