July
Thursday 14 January 2010 photo 1/2
|
Min syster var här, det har hon inte varit på evigheter eftersom att hon jobbar som au-pair i USA nu. Min pappa var också här, han bor hemma hos oss nu. Bara tills han hittar egen lägenhet antar jag, jag och sambon kan inte ha honom boendes här resten av våra liv. Min syster älskade sol och värme, och snön utomhus till trots ville hon sitta ute på balkongen och känna solen mot huden. Syster gick ut på balkongen. Plötsligt hör jag ett underligt brak, men av någon anledning reagerade jag inte särskilt på det. Kort därefter ropade min syster efter mig. Jag går ur i vardagsrummet mot balkongen...
Mitt blod frös till is! Halva balkongen har rasat ner, den halvan som var där balkongdörren är... På andra halvan stod min syster och visste inte vad hon skulle klamra sig fast vid. "Jag tänker hoppa in.." sa hon. Jag säger till henne att vänta och skriker efter pappa, han kom inte. "Vänta!" sa jag till min syster och sprang för att hämta pappa. Vi hinner precis komma ut i vardagsrummet när vi ser hur min syster tar sats. Hon hoppade mot öppningen där balkongdörren sitter. Hon missade. Hon föll. Allting blev tyst. Inte ens min syster skrek när hon föll. En duns hördes från marken sen inget mer. Jag slöt ögonen, jag ville inte se. Jag ville inte se hennes kropp krossad mot marken och balkonggolvet som tidigare rasat. Jag satte mig ner och tårarna forsade från mina ögon som jag vägrade att öppna igen.
Där satt jag på golvet, ingen aning om vad jag skulle göra och helt förkrossad. Allt kändes lönlöst, precis allting. Hon kunde omöjligt ha överlevt det fallet, det fanns inget jag kunde göra. Ingenting förutom att sitta, gråta, och vänta på absolut ingenting. Jag hörde tunga steg bakom mig, en hand la sig försiktigt på min axel och en mörk mansröst frågade mig "Vad ska vi göra med kroppen? Vi kan försöka skrapa upp den försiktigt..." Jag kände hur ilskan började bubbla upp inom mig och hela min kropp förberede sig på att börja skrika åt mannen!
Precis innan jag skulle skrika vaknade jag. Var det bara en dröm? Eller hur länge har jag legat här? Jag satte mig upp i sängen och hörde hur barn lekte utanför fönstret. Jag gick upp och var tvungen att kolla ifall balkongen var hel. Det var den. Jag startade datorn, det första jag kollade var min systers blogg. Jodå, hon har skrivit ett inlägg, hon lever! Det var bara en dröm...
5 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/mlij/437381066/
Visa toppen
Show footer