Friday 23 April 2010 photo 1/1
|
han skulle blivit 12 idag om han fortfarande fanns hos mig:'(
saknar honnom så!!:'( har gått runt här nu i snart ett år och hoppats att det bara var en jävla mardröm!
innan jul någon gång var vi han jag ronja ronja lisa ute och gick han gick som vanligt plötsligt bara kolappsa han låg där som om han var död vi trodde bara att han kanske tyckte de var jobbigt att gå i snön men han vill inte änns kolla upp vi lyfte upp honnom han kunde inte hålla uppe hanns huvud vi trodde fortfarande att de var av ren uttmatning så vi släppte ronja och jag rulla in honnom i min jacka och krama honnom ett tag för att hålla värmen. alla djuren förstod allvarlet och uppförde sig jätte bra vi kolla dina reflexer dom fungerade men inte så bra. vi la honnom på lisa för att försöka gå hem de fungerade inte så bara specielt på den vägen så ronja tog ronja och höll tobi och jag lisa så gick vi hem. mamma var på väg hem ifrån tysklan. men pappa var hemmavi la honnom i hallen och pappa undersökte honnom med ultraljud och kolla om han hadde vätska i magen han hadde fått en tumör men pappa kunde inte operera(han e bara röntenexpert)sedan skulle pappa hämta min bror ifrån badminton och körahem ronja (de var en söndag) när mamam kom hem så började de operera ville inte vara med satt inne i lisas box helatiden och grät! han hade en tumär på mjälten. denna operationen skule bara göra så att han fick leva 5 smärtfria veckor. men istället fick han leva ett halvår förmodligen för vi agera rätt sa mamma och ifall de vi skulle märkt det senare skulle han förmodligen dött vi gick ut på en promenad bara för att ronja ville de och om vi inte gick på en promenad skulle vi förmodligen märkt de försen och jag är evigt TACKSAM FÖR DE RONJA!!!<3
Den 11 maj var en måndag jag och mamma hadde precis tränat för jan när vi kom in märkte vi atthan inte kom faram och hälsa vi kollade honnpm med ultraljud igen men tumören hade spridigt sig till lungorna. alla satt i köket jag satt på golvet med honnom i mon famn klappadig och kramadig helatiden mamma gav honnom sprutan så att han skulle somna lite när han somnat lite gav hon han sprutan så att hjärtat skulle sluta slå jan skrek:'( efter 11 underbara år med honnom var allt borta kunde inte äta på mer än 2 dar. saknar honom såå! glömmer alldrig honom!! nan alltid yla kl 9 för att vi ska ge honnom mat. gråter för honnom nästan varje kväll tänker på honnom varje sekund och saknar honnom o ändligt. kämpar för honnom och ska lyckas för honnom.
tårarna bara faller kan inte stoppa dem!!
han har funnits i mitt liv ändasen jag var 1 och gick bort på en sekund.
kommer alldrig kunna träffa honnom igen alldrig mer.
jag gråter för honnom mer än vad jag gör frör min farmof och farfar/morfar tillsammans.
vill bara se honnom igen klia den långa magen en gång till Bara veta att han inte leed!!!
texten har jag skrivit med en ström av tårar:'(
saknad för evigt TOBI<3<3<3<3<3<3<3<
Comment the photo
Jag är säker på att du kommer få träffa honom igen, så småningom, om många många år...
Finns förevigt! och det vet du!! <333333333
<3
Finns om du vill ha en famn att gråta i!<3
jag vet preis hur du känner, och precis hur de kändes då. det var jätte hemskt, ch allting hände så fort. (över natten för oss). man trodde inte de skulle gå så fort som de gjorde.
Jag kan säga de, han lider inte längre! han har de jätte bra där han är nu!
de finns alltid i ens hjärta! <3
tack känns skönt att vi är 2<3
och man nnu när de inte finns tänker man bara på de "dåliga" sakerna man gjort trorts att 99,9% av de sakerna man gjor var underbara!
saknaden kommer alltid att finnas
<3
<3
17 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/mmeeggaann/454092159/