Saturday 19 November 2011 photo 3/3
|
jag tar liten text för att man inte behöver läsa detta,
men har bara lust att skriva ut mig från härtat lite..
Moah, författare nästa??
Tur i oturen
Del 1: Skolstart.
Jag gick till skolan den dagen, den första skoldagen. Det var pirrigt och tråkigt. Eftersom jag visste att Sommarhemmet?, Det var en dålig skola, som många hatade.
Så jag kom där, lite yr och visste inte vart jag skulle. Jag ställde mig vid en dörr och hoppades känna igen någon, bara en person som jag kände. Jag såg Shnyar och tänkte att jag iaf kunde följa efter henne. Eftersom vi var värsta ovännerna. En lärare kom, en vuxen man som såg gayig ut kom fram till mig och frågade om jag skulle börja i sexan.
''Ja'' svarade jag och följde efter honom. Dit han tog mig stod några andra tjejer men jag ville inte direkt gå dit, eftersom jag tänkte: ''tänk om jag förstör för de...''
Så jag avvaktade. Sen fick vi reda på att vi skulle in i ett klassrum och där fick jag sitta. Någonstans i mitten. Det kändes sådär bra.., Jag visste ingenting om nånting och fick sitta i mitten av allting. Men men, dagarna gick och jag gick fram och tillbaka till skolan, kom sent någon dag då och då. Efter ett tag började två personer prata med mig.
Eftersom jag trodde jag skulle förstöra för de om jag snacka med de så hade jag inte fått någon att var med än. Men där kom de, två tjejer en blondin och en brunett.
Den ena hette Ebba Jernberg och den andra Stella Duvander.
Vi var med varandra varje rast och jag tyckte de var snälla, speciellt Stella.
Eftersom hon både var rolig, snäll och sånt som man ska vara liksom. Dagarna gick och efter ett tag var det tid för att ha träslöjd eller syslöjd. Jag fick träslöjd men tyvärr så fick Stella och Ebba syslöjd.. Jag gick suckande ner till träslöjden som jag visste var den låg. Jag ställer mig lutad mot väggen och där står även Shnyar, snett mitt emot mig.
Jag kollar lite på henne men kollar snabbt bort när hon möter min blick. ''Nej detta är inte kul'' hinner jag tänka innan Ivan, slöjdläraren dyker upp. Han går sakta och ställer sig vid dörren. Jag är så sur för att inte jag kom i samma grupp som Stella och Ebba så jag kollar rakt fram i väggen och sneglar lite på Shnyar. Och sen säger jag:
''Asså Ivan har så stora öron så de kan han ju flyga med!''
Jag ler lite över att jag sa det, kände att det nog lät lite dumt. Från ingenstans sa jag det bara. Men det går bra för Shnyar kan inte hålla sig och börjar skratta. Då skrattar jag med. Vi gapskrattar men samtidigt gör det så ont i magen och hjärtat på mig, för det är då som jag känner hur mycket jag har saknar Shnyar! Inne i salen sätter sig jag och Shnyar bredvid varandra och pratar lite då och då. Allt senare är jag bara med Shnyar, Ebba pratade jag inte alls med men Stella hade jag kvar i hjärta och hjärna. Dagarna var roligare nu, jag hade Shnyar och det kändes bra!
Del två: Ännu bättre !
Det gick flera veckor och dagarna bara flöt vidare, och allt gick som det skulle.
Och jag och Shnyar blev som värsta bästa vännerna! Sen började vi även kalla lärarna för roliga namn, och vi skämtade om allt! Och sedan var det så att vi hade några klassmammor som anordnade en stuga mitt ute i skogen, där skulle vi sova över en natt.
Jag pratade mycket om det med Shnyar men sedan kommer kniven i hjärtat. När hon säger att hon inte ska med. Jag blir besviken för jag kan ju inte helt plötsligt säga till mamma att jag inte vill åka för att Shnyar inte ska dit, Henne som jag inte ens får vara med.
Men så tänker jag: ''Jag har ju Stella..''
Så när det är dags att åka så kör min moster's kille mig till skolan där vi ska ses.
Han släpper av mig.. jag står kvar och sväljer och andas djupt innan jag går fram till tjejerna i klassen. Jag ser Stella och ställer mig vid henne.
Sen får jag reda på att Filippa. en tjej jag inte visste något om hade fått nån blodgrej i ögat och det var det alla stod och prata om. Jag kände ju inte någon så värst bra så jag stod med och såg ut som en frågetecken. Sedan säger klassmammorna att det är dags att åka iväg!, Alla andra tjejerna åker tillsammans, de flesta iallafall.
Jag är så avundsjuk.. Men jag sätter mig i bilen igen och vi kör efter de andra eftersom vi inte kan vägen. ''Hejdå skolan, Hej Krokestugan'' är typ det ända jag tänker när vi åker. Det guppar så jag nästan håller på att spy..
Del tre: Framme
Efter en lång lång färd är vi äntligen framme och när jag kliver ur bilen får jag ta tag i ett träd för att inte ramla omkull. Jag mår så illa. Men sen tar jag min packning och allihopa går bort till stugan som då heter Krokestugan. Vi går in i stugan och den är liten, det är liksom bara som ett fyrkantigt rum. Med ett bord och en soffa. Allt är gjort av trä.
Där finns även en kabin. Moster's kille som heter Johan skämtar med mig och säger:
''Tänd i eld där nu så att hela stugan brinner upp så jag får komma''
För det är så att Johan jobbar på branstationen och det hade varit rätt pinsamt om jag hade råkat gjort det eftersom jag är ganska klumpig.
Sen säger Johan att han måste åka, jag hinner tänka att jag vill att han stannar men han är redan på väg bort, bort från stugan. ''Hejdå'' ropar han och jag vinkar.
Alla går in i stugan och packar upp, jag hör alla tjejer säga: ''Här ska jag sova!''
Själv får jag ligga ytterst, men som tur va bredvid Stella. Det känns ändå ganska bra att ligga ytterst får då har jag ingen som kan kolla på mig.. Bara på en sida.
Dagen går bra och vi har väl kul, eller de verkar iallafall ha jätte kul. Sedan när det blir mörkt så grillar vi korv. Det smakar gott men jag orkade inte hela två korvar så en liten bit, den sista biten kastade jag i en sjö som finns där. ''Plopp!'' sa det och några vände sig om. Jag fick låtsas tugga och liksom, se ut som att jag bara står här och gör ingenting.
Det blir ännu mörkare och klassmammorna som är med oss säger att de ska sova.
Då säger en utav killarna att vi ska köra nattgömme!, Jag ser mig inte för och råkar stöta ihop med en söt tjej som ser lika förvånad ut som jag. Jag ser att det är Filippa.
Jag vet inte hur, men heltplötsligt går vi med krokade armar tillsammans in i skogen.
Jag tycker inte att det är lika läskigt nu, när jag håller i Filippa. Och jag tror att det var en lättnad för Filippa också. Mörkgömme är kul men sen blir det lite långtråkigt så vi går in i stugan och jag sitter bredvid Filippa hela tiden, och ångrar inte en sekund att jag åkte med! Inte förrän vi ska köra Sanning/Kona...
Del 4: Dags att sova.. eller?
Vi kör Sanning/Konka ett tag och den enda frågan jag får är: ''Är du kär i någon?''
Men jag är ju inte det så jag svarar: ''Nej det är jag inte''
Och de tjatar ett tag och frågar om jag nån gång varit kär. Men jag ignorerar de nästan och sen slutar de fråga. Alla blir trötta av allt spring och godisätande så vi kryper ner i våra sovsäcker, men äter fortfarande godis. Det kan man ju inte vara utan just nu, och nu när Stella ska berätta spökhistorier! Tydligen så är hon bäst på det, det säger alla iallafall. Och jag kan inget annat än att hålla med! Stella pratar verkligen med vanlig men ändå så läskig röst och det känns som att det hon säger snart ska hända. Ibland höjer hon rösten så hjärtat flyger upp i taken och sen kommer tillbaka. Men jag tänker inte skrika, men sen när Stella spärrar upp ögonen och tjuter det högsta hon kan, då hoppar jag till och ropar till lite. Sista spökhistoren har jag verkligen lagt mig mysigt. Och när den är slut så somnar jag på momangen. Jag sov så bra den natten. Och när jag vaknar så har alla redan börjat packa lite smått, men killarna är utomhus och gör något jag vet inte vad.
Jag får en smörgås av ena klassmamman och den är god. Men jag orkar inte hela där heller så den får också hamna i sjön. Det lite roliga är att sedan sätter sig all ner vid sjön och där ser jag min macka och min korv, men jag bara ler lite och sen är jag tyst.
Jag och Filippa är med varandra hela den dagen också. Det är så kul!
Filippa är verkligen speciell, hon har ljust hår och vackra ögon som jag känner att jag vågar lita på. Hon ler ofta och hon har verkligen varit ett stöd dessa dagar.
Efter frukosten så packar alla, till och med jag får börja packa.
Jag tycker faktist att det är lite sorgligt att packa, att packa redan nu!
Vi packade ju liksom nyss upp, men att sova över i Krokestugan var kul, ja det var det.
Innan vi skulle ge oss av från stugan så gick några iväg en bit. Hastigt sprang jag efter och lyckades då bli stucken av en jordgeting. Usch det gjorde ont och min armbåge blev röd. Men en klassmamma sa att jag inte behövde oroa mig.
Några hade till och med tagit med sig badkläder!
''Usch säger jag.'' ''Gud vad äckligt att bada i denna sjö!''
Filippa ler och svarar: ''Ja det ser jätte äckligt ut..''
Sen sitter några på en liten gräsplätt vid sjön. Så jag bestämmer mig för att balanserande på stenar gå dit. Men stenarna var halkiga! Så jag skyndade mig lite.
Men det skulle jag inte ha gjort..
Del 5: Härligt !
För plötsligt ligger jag där i, i sjön! Usch var det var kallt och pinsamt!!
Jag kravlar mig genast ur sjön men det är halkigt så det tar en stund. Och självklart så har Filippa och några andra sett att jag trillat. Så alla börjar skratta, jag med.
För jag känner att: ''Nej detta var inte pinsamt, det fick bara mig att på upptäckt.''
Efter ett tag kommer Johan och vi åker hem. Jag säger hejdå till alla och Johan undrar om jag haft det bra. Och jag jag kan inget annat än att säga att det har varit superkul!
Och allt jag även trillade i. alldeles nyss..
''Det är därför det luktar så?'' säger Johan och vi skrattar.
När jag är hemma den kvällen så ligger jag i min säng ock tänker på Filippa.
Filippa Norlen det var så hon hette, om jag inte minns fel..
''Hon är en underbar människa och henne hoppas jag att jag blir vän med..'' hinner jag tänka innan jag somnar. Och nästa morgon när jag är i skolan så är jag med hela tjejgänget och vi har super kul!
Och denna skola som jag börja på, den blev inte allt så dum som jag trodde.
// Moah Gustafsson
Annons
Camera info
Camera SAMSUNG ES28 / VLUU ES28
Focal length 5 mm
Aperture f/3.5
Shutter 1/350 s
ISO 100