Saturday 6 October 2012 photo 2/7
|
Jag kan inte beskriva hur mycket jag älskar dig.
Så mycket tid jag lägger ner för alla filmer till dig,
klottrar ditt namn och att jag älskar dig överallt.
Gör vad som helst för att få träffa dig,
få känna din mule mot min hand,
din päls mot mina läppar,
höra dina andetag och
stå och vagga i takt med vinden.
När allt var skit och jag mådde som värst
så kom du in i mitt liv, det var verkligen ett mirakel.
Jag trodde aldrig jag kunde bli så lycklig
som jag blev när de sa att det var dig jag skulle ta.
Dig jag skulle fästa mig vid, det var något jag förstod.
Jag red dig den 27 Juni 2011 och blev kär.
Så himla kär.
Lärde känna dig och skapade en sån kontakt
som tar lång tid att skapa.
Så många gånger jag gråtit för jag varit rädd
om dig, gråtit för jag saknat dig så mycket.
Du är min andra halva, det är tack vare dig
som jag står här idag, hel och glad.
Sen den 27 Juni har du blivit mitt allt.
Det är Dig jag älskar, Du betyder allra mest för mig.
Har jag inte träffat dig på nån vecka
och ser en film på dig och mig pressar
tårarna på och jag får ont inom mig.
Ingenting som jag visar, bara nåt jag känner.
Det är kärlek, jag är så himla fast vid dig.
Igår fick jag hålla tillbaka tårarna när
jag låg och tänkte på oss, och sen när
jag måste släppa taget om dig.
Hur kommer du reagera?
Vad kommer hända?
När jag aldrig kommer till dig så här ofta.
Kommer du bli stressad igen?
Folk runt omrking mig tror det,
de säger att Camelia kommer sakna mig?
Kan det vara sant? Na..
I en viss början kanske hon blir lite stressad,
men inte så mycket mer, hoppas jag.
För hennes skull.
Jag vet inte vad jag kommer ta mig till
när jag slutar på Emaus.
Att lämna Sam har jag till viss del redan gjort.
Jag har lämnat han och förstått att han har det bra.
Men Camelia är det helt annat med.
Hon fäster sig vid ryttaren som ständigt är där för henne.
Jag har varit hos henne sen den 27 Juni 2011.
Har det varit något har jag alltid varit där.
När hon var stressad en dag och hon bara ville
springa iväg räckte det med att
hon luktade på min hand och så lugnade hon sig.
Jag ställde mig nära henne trots att hon
steppade och inte kunde stå still.
Hon blev lugn av att jag stod där,
vilket de andra hade testat men det inte hade funkat.
En annan gång sprang hon runt som en dåre i hagen,
ingen fick tag på henne. När jag gick in
stannade hon och jag fick tag i henne.
Hon kommer även allt fler och fler gånger till mig.
Vårat band blir starkare och starkare.
Men jag är fortfarande orolig över
vad som kommer hända sen,
när jag måste lämna henne.
Jag kommer gråta som aldrig förr
och jag hoppas Camelia får det bra.
Jag älskar henne över allt annat,
hon är anledningen till att jag har det bra.
Att jag äter, att jag sover, att jag andas,
att mitt hjärta slår, att jag leer och ens existerar.
Aldrig någonsin förut har jag känt så som
jag känner för Camelia.
Hon är speciell, hon är unik, hon är bäst.
För mig, enligt mig, jag älskar henne.
Jag har gjort 23 filmer till henne på youtube.
+ att hon finns med tillsammans med mig
i Emaus Filmen och en film till Filippa.
Där det är hon och jag.
Och två av dessa filmer beskriver verkligen hur
jag känner för henne, fast verkligen inte helt.
Det är så mycket mycket mer jag älskar henne för.
Och så himla mycket som jag älskar henne
kommer aldrig någonsin gå att förklara.
Camelia, jag älskar dig, verkligen älskar dig ♥
Du är allt Camelia, exakt allt ♥
Jag älskar dig ♥
Annons
Camera info
Camera PENTAX Optio I-10
Focal length 5 mm
Aperture f/3.5
Shutter 1/200 s
ISO 100