Monday 21 January 2013 photo 11/13
|
Camelia är helt jävla perfekt.
Kanske är hon udda, kanske är hennes morföräldrar syskon,
Kanske är hon inte så smart, eller inte alltid förstår.
Hon kanske ofta är väldigt stressad, och bara vill sticka.
Hon kanske blir rädd för ljud och plötsliga rörelser.
Det kanske tar 30 minuter att få över henne över ett litet hinder.
Hon kanske inte kan fatta höger galopp riktigt ordentligt,
utan att sticka eller nästan lägga sig ner i volter.
Hon kanske inte alltid kan ställa sig i högra varvet utan går hellre utåtställd.
Men vet ni en sak?
Jag älskar det, exakt allt det älskar jag.
För mig är hon perfekt. Unik, speciell och perfekt.
Jag vill inte ändra minsta lilla på henne, för det är henne jag har fastnat för
och jag kommer älska henne vad som än händer.
Ibland går allt skit, det känns som att hela världen ska rasa samman.
Men nästa dag kan allt gå helt perfekt och hon kan göra minsta lilla
man tänker på, följer minsta andetag.
Många säger att hon är trög, att hon har något fel i hjärnan.
Men vet ni hur duktig hon kan vara om man ger henne tid
och visar sitt stöd och allt det där?
Man kan rida henne i bara grimma utan något att styra med.
Man kan fatta galopp, hoppa över stockar, svänga och stanna.
Hon kan buga, stanna, kom, backa och nästan ''hoven'' framåt.
Vet ni hur jag vet det? För jag har gjort allt det med henne.
Jag har hoppat bana med henne utan en enda vägring.
Jag har fått henne att gå i form ett helt ridpass.
För jag har gett henne tid. Efter 1 och ett halvt år
kunde jag göra detta. Det var då hon nog på riktigt lärde känna mig.
Så vissa, eller många kanske säger att hon är trög och inte fattar.
Att hon är helt körd helt enkelt.
Men det är för att ni inte känner henne, ni har inte kämpat och gett henne tid i snart 2 år på att lära känna er. Ifall ni skulle gjort det så lovar jag er att
hon skulle visa för vad hon egentligen går för!
Denna ponny kommer från ett galoppstall och är kanske därför väldigt stressad, hennes morföräldrar är syskon så det är väl inte så konstigt?
Men hon har något som ingen annan ponny i hela världen har.
Något jag inte kan beskriva, bara känna när jag är med henne.
Hon är kanske inte normal.
Men hon har inget fel i hjärtat, där sprids det kärlek och
hon har så himla mycket att ge. Bara man ger henne trygghet.
Ingen är lika fin som Camelia, ingen har den speciella färgen,
de runda vita ringarna runt ögonen och den knallvita mulen på vinterna.
Inte det svarta på benen och vita på bakbenen vid svansen.
Svart man med grå början och vita hårstrån i.
Inget annat Gotlandsruss har 4 gångarter.
Ingen är lika speciell som Camelia, det finns bara en av henne.
Och just den har jag fått lära känna och det är jag evigt tacksam för.
Annons
Camera info
Camera NIKON D3100
Focal length 230 mm
Aperture f/7.1
Shutter 1/2000 s
ISO 360