Sunday 6 December 2009 photo 2/2
|
Sunday 6 December 2009 photo 2/2
|
Visst finns det dagar, då jag kan vara snäll och låtsas som förut.
VIsst finns det dagar som det kan göra ont att se dig ramla här omkring.
Det fanns en kärlek men den har brunnit ut, du fick för stor del av mitt luv jag kunde inte andas tillslut.
Vänskap är någonting som så ofta stanna livet ut, men ibland försvinner den och då är den spårlöst borta. Jag kommer aldrig att hitta tillbaka, det blir aldrig som förut, för du fick för stor del utav mitt liv. Och jag kunde inte andas tillslut.
Att ta tillvaka på allt det som var vårt, att lysa upp en natt när allt känns tungt och svårt.
Att kolla på ett band, utav lysande stjärnor, se dem gnistra se dem tindra, jag gav upp för länge sen.
Ser du den svaga? Den som knappt lyser alls, den som faller hit och dit och är helt utan balans? Ser du den tiden, då den var stark och klar?
Minns du tiden, den var underbar!
Men tiden kommer, och den sätter sina spår, klyftan blir allt större och det går ju som det går.
Jag trodde du fanns kvar där, men jag har börjat på nyss. Det vet jag när jag ser dig, för vart har du tagit vägen?
Ingenting är någonting. Du är en del utav någonting.