May
Saturday 7 March 2009 photo 1/1
|
''Den känslan att aldrig få se,
Det mål man söker.
Aldrig kunna göra klart,
Det man har börjat.
Att alla andra ser framför sig,
Medan jag ser,
ner på marken,
Oförstårligt,
om mitt så kallade trasiga liv...
Jag brukar leva ensam i detta liv,
Du vet jag är inte som du,
Och kommer nog aldrig kunna det heller.
Men det var en tid,
Då jag fick veta,
Hur det var och vad som är.
Men det är kanske ett fel,
Jag gjorde förut,
Då du slutade berätta,
I den låga takt du brukar.
Jag ligger under min filt,
Mina läppar smakar på tyget,
Jag har öppna ögon,
Och stirrar mot ljuset,
Som ett barn vid en saga...
Jag försöker gå framåt som du och hon brevid,
Men jag krålar brevid,
Jag försöker resa mig och resa mig,
Men min underkropp känns så lätt,
Så lätt.
Du ser med en tagisk blick,
På mitt oförstående ansikte,
Du frågar mig sorgset,
Varför röra sig framåt min kära vän?
du har ej några ben att gå med,
Du kommer inte klara dig vidare,
Varför ger du inte upp min vän?
varför ger du inte upp?
varför ger jag inte upp...
Jag är sprucken,
Jag ligger på marken och har sprickor i min kropp,
Det som var ett är nu tusen,
jag är bara lite trasig är mitt ord,
Men för hur länge?
Jag är trasig,
Och jag vill gråta,
Men varför skulle jag få lägga en tår,
I din famn?
Jag är trasig,
Jag vill skrika,
Men varför skulle du lyssna?
Jag är trasig,
Jag vill springa,
Men varför skulle du följa?
Jag är trasig,
Jag vill fly,
Varför skulle du märka?
Jag är trasig,
Jag vill ha en kram,
Varför skulle någon vilja krama mig?
Jag är trasig,
Jag släpper en tår,
Jag vill ge en vän kärlek,
Men ingen är där...
Så jag sitter tyst utan att ge någon,
En ofärdig dockas kärlek...''
Comment the photo
Vilken... Bild! #_#
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/moni-kun/340432409/
Visa toppen
Show footer