February
Wednesday 3 September 2008 photo 1/1
|
Tar du ett andetag i mitt öra jag slipar inte mina kanter är för rädd att skära dig ta sönder dig en missvisande bild av världen och kärleken speglar mitt hat leder fram livet bak livet inte upp
nej inte upp
Ge mig bildlig bekräftelse och formell avsky från slutet av jorden ödsligt hat och indoktrinerad kärlek smutsig jag låter inte som du skriver för mina tankar trillar inte ut på något annat vis du tar dig in viskar på andra vis ett levande sätt att bygga upp riva ner någons liv bara med lite mer framförhållning nålar som åker ut vid fel tillfälle skulle ju inte visa något alls
(aldrig något alls!)
En trötthet du inte kan förstå utan att bita sönder min själ nej jag vill inte gå sönder igen inte helt inte nu snälla inte nu det finns små anledningar att finnas kvar om inte små så minimala och de finns
Du får inte krossa mig aldrig aldrig jag har tillåtelse får med lov inspärrad bland gråa löv i ett midsommarmörker utan att det som borde vara färre och mindre blommor gömda under kudden mer och fler spindlar gömda i hörnen större högar av trasiga rosenblad
känner du eftersmaken av mig efter efter att någon äter mig inifrån efter allt
Jag skakar fram mina ord på en busstur mot ångesten och dina spikar i nacken när du inte ens kan se mig du spyr värre än jag men båda två på grund av mig jag gjorde inget inget alls för att du skulle hata mig
Andetag du ville ta ifrån mig aldrig ge mig ber mig att dö bara lämna dig ifred och låta allt rinna av eller var det en ursäkt du ville ha för något jag inte gjort inte vet vad jag gjort hur jag skulle göra kom till mig du kommer inte ens när jag ber dig
INTE ENS DÅ!
Men varför skulle du vad har du för anledning till att göra något dumt något dummare jag vet att du är rädd vet det så väl för jag har sett dina ögon.
nej inte upp
Ge mig bildlig bekräftelse och formell avsky från slutet av jorden ödsligt hat och indoktrinerad kärlek smutsig jag låter inte som du skriver för mina tankar trillar inte ut på något annat vis du tar dig in viskar på andra vis ett levande sätt att bygga upp riva ner någons liv bara med lite mer framförhållning nålar som åker ut vid fel tillfälle skulle ju inte visa något alls
(aldrig något alls!)
En trötthet du inte kan förstå utan att bita sönder min själ nej jag vill inte gå sönder igen inte helt inte nu snälla inte nu det finns små anledningar att finnas kvar om inte små så minimala och de finns
Du får inte krossa mig aldrig aldrig jag har tillåtelse får med lov inspärrad bland gråa löv i ett midsommarmörker utan att det som borde vara färre och mindre blommor gömda under kudden mer och fler spindlar gömda i hörnen större högar av trasiga rosenblad
känner du eftersmaken av mig efter efter att någon äter mig inifrån efter allt
Jag skakar fram mina ord på en busstur mot ångesten och dina spikar i nacken när du inte ens kan se mig du spyr värre än jag men båda två på grund av mig jag gjorde inget inget alls för att du skulle hata mig
Andetag du ville ta ifrån mig aldrig ge mig ber mig att dö bara lämna dig ifred och låta allt rinna av eller var det en ursäkt du ville ha för något jag inte gjort inte vet vad jag gjort hur jag skulle göra kom till mig du kommer inte ens när jag ber dig
INTE ENS DÅ!
Men varför skulle du vad har du för anledning till att göra något dumt något dummare jag vet att du är rädd vet det så väl för jag har sett dina ögon.
Comment the photo
Men man vill ju bara försöka njuta av det man har, men girigheten inom oss göra att vi aldrig får nåt stop, utan bara vill ha, å ha, å ha, å ta...
Så sluta vara som alla andra och försök bryta dej loss ur denna onda cirkel.
Så kanske, kanske du kan få någon njutning av ditt straff, ditt tävlande, ditt liv…
Excellánte! <3
7 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/monstersyndrom/264544157/
Visa toppen
Show footer