Tuesday 5 May 2009 photo 1/1
|
Ungefär sådär känns mitt humör idag.
Låt mig berätta historien om mitt LIVS sämsta köp - min bögiga horjävel till mobil.
Visst den är rosa och har en spegelframsida, men den har fungerat normalt ungefär en månad efter att jag köpte den, sen hade jag för mycket sms (senast jag kollade var det ungefär 4605 st) som gjorde att allt fuckade sig, man kunde knappt ringa och absolut inte under några omständigheter smsa. Sen blev den mer seg och stängde av sig själv varje gång man försökte radera mer än typ 15 sms. Så att radera allt och börja om var inte ett alternativ. Efter det gav jag upp och slängde iväg telefonen och började använda mina gamla telefoner istället, för dom fungerade bättre än den nya gjorde. Sen när jag äntligen tänker börja använda skitmobilen igen så puk-ar jag den såklart, inte fan mindes jag pinkoden. När jag kom hem från finland bytte jag kort i mobilen (away with the pukade kortet) och lämnade in skiten på thephonehouse, fick en fin lånetelefon och så väntade jag i typ två veckor tills jag fick komma och hämta min värsta fiende igen. Det var igår, när jag fick telefonen märkte jag direkt att den inte gick att sätta på, "den är urladdad, dom brukar vara det när dom har varit inlämnade" sa den fula schtekaren på thephonehouse. När jag kommer hem inser jag SJÄLVKLART att jag inte har laddaren, jag har letat överallt, ÖVERALLT och kan ändå inte hitta den, jag har typ tre nokialaddare hemma men ingen tllräckligt ny för att passa min mobil.
Så nu sitter jag här med pappas 10000000 åriga sonyericsson vars nerknapp inte fungerar plus typ alla andra knappar, det är väl ungefär två knappar som funkar normalt.
Jag ska seriöst sluta använda mobil, känner inget behov av omvärlden ändå.
Hare bra som det är liksom.
Och sen så åker jag till London på torsdag för er som hade missat det, är måttligt road eftersom jag hatar att vara utan älskling.
Men men.
Nu ska jag sluta klaga, ciao.
Låt mig berätta historien om mitt LIVS sämsta köp - min bögiga horjävel till mobil.
Visst den är rosa och har en spegelframsida, men den har fungerat normalt ungefär en månad efter att jag köpte den, sen hade jag för mycket sms (senast jag kollade var det ungefär 4605 st) som gjorde att allt fuckade sig, man kunde knappt ringa och absolut inte under några omständigheter smsa. Sen blev den mer seg och stängde av sig själv varje gång man försökte radera mer än typ 15 sms. Så att radera allt och börja om var inte ett alternativ. Efter det gav jag upp och slängde iväg telefonen och började använda mina gamla telefoner istället, för dom fungerade bättre än den nya gjorde. Sen när jag äntligen tänker börja använda skitmobilen igen så puk-ar jag den såklart, inte fan mindes jag pinkoden. När jag kom hem från finland bytte jag kort i mobilen (away with the pukade kortet) och lämnade in skiten på thephonehouse, fick en fin lånetelefon och så väntade jag i typ två veckor tills jag fick komma och hämta min värsta fiende igen. Det var igår, när jag fick telefonen märkte jag direkt att den inte gick att sätta på, "den är urladdad, dom brukar vara det när dom har varit inlämnade" sa den fula schtekaren på thephonehouse. När jag kommer hem inser jag SJÄLVKLART att jag inte har laddaren, jag har letat överallt, ÖVERALLT och kan ändå inte hitta den, jag har typ tre nokialaddare hemma men ingen tllräckligt ny för att passa min mobil.
Så nu sitter jag här med pappas 10000000 åriga sonyericsson vars nerknapp inte fungerar plus typ alla andra knappar, det är väl ungefär två knappar som funkar normalt.
Jag ska seriöst sluta använda mobil, känner inget behov av omvärlden ändå.
Hare bra som det är liksom.
Och sen så åker jag till London på torsdag för er som hade missat det, är måttligt road eftersom jag hatar att vara utan älskling.
Men men.
Nu ska jag sluta klaga, ciao.