May
12 June 2008
Se mig i ögonen och säg som det är. Havsglittret värmer mer än du kan tro. Om så bara i tanken. Då jag sitter med hakan mot knäna och blicken gömd l&arin
Vissa säger att vinden slet dem isär. Jag säger att vinden lagade mig. Blåste nytt liv i elden. Vi måste sprida den. Den slocknar aldrig helt, under ytan kan det glöda
När jag väl reser mig knakar lederna. Som i protest. De hade gärna stannat som de var hela natten. Vilopulsen övergår till normalpuls. Som om det var det naturli
Ögonen hann knappt vänja sig vid skogens dunkel innan träden delade sig igen. Strålarna avslöjade solen. Dess stolthet. Hur han utan att tveka lämnar ö
En livstid på avstånd. De får blott se varandra. Aldrig röra, aldrig fingertoppskänsla över papperstunn hud. Aldrig läppar som möts. Bara i dr&o
Hur kan någon beskriva saknaden? Av någonting man aldrig haft? Ingen saknar en blomma som vissnar? De dör lika hårt som vi, de kommer aldrig tillbaka. Månen gråter v
Direct link:
http://dayviews.com/mscumberdale/2008/6/12/
Visa toppen
Show footer