Monday 28 April 2008 photo 1/1
|
Jag kunde inte sova igen. För ovanlighetens skull, liksom.
Lealös. Lika bräcklig som ett höstlöv efter
vintern. Nedtrampad av en hel bataljon. De marscherar förbi med taktfasta steg,
blickarna riktade mot horisonten. Ögon innehållande en starkt sorgsen längtan
av någonting de inte har något namn på. De vet inte ens hur de ska kunna
beskriva det. För någon. Inte ens för sig själva. Krigsmålade ansikten vågar
inte njuta av de sista solstrålarna. Solen gömmer sig bakom berg, långt, så
långt borta. En ensam tår rinner ned för insidan av en kind tillhörande någon
som inte har ett namn längre. Höstlöven brister. Snart rinner sorgen ned på
insidan. Utsidan är likgiltig. Oförändrad.
(förlåt till er som redan läst det.)
(Och förlåt för att det blev så långt.)
Comment the photo
when you're not strong
and I'll be your friend,
I'll help you carry on.
For, it won't be long
until I need
somebody to lean on (8)
9 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/mscumberdale/201994730/