August
Saturday 18 June 2011 photo 1/1
|
Faktum är den att jag aldrig kommer läka. Självklart är jag starkare än vad jag någonsin varit innan , men ändå svag så svag att det är en vana att må dåligt.
2010 var det värsta året i mitt liv , ångest varje dag och jag skakade och hjärtat skulle sprängas av smärta. Oroligheten gjorde mig osäker och ensam .
Tog åt mig för lätt för jag mådde så dåligt så jag tyckte inte att jag behövdes.
Tyckte ingen skulle behöva umgås med mig för jag bara "tråkade ut dom"
Ville inte prata med någon för jag skrek bara elaka saker till dom.
Tyckte ingen skulle veta hur jag kände så jag isolerade mig själv ensam i mitt rum.
Låste in mig på toan för att kunna andas i fred och ibland satt jag där i flera timmar för jag var rädd. Så rädd att någon skulle säga något till mig så jag bara mådde ännu sämre. Så rädd att självskadebeteendet skulle börja igen så jag skrek ut min smärta och stannade hemma från skolan riktigt ofta.
För .. tänk om någon svek mig? så mådde jag ännu sämre .. aldrig att jag skulle våga ta den risken ALDRIG. Efter alla svek , falskheter och rykten blev jag tillslut trött på att kämpa. Så jag dränkte min sorg i tabletter och Alkohol.
För när man Däckar så känner man ju ingen smärta ? har jag rätt?
Betygen skönk och jag skönk mig till botten.
Klättrade på en stege utan stopp och vartenda andetag var slitsamt.
Minns alla nätter när jag svettades och skakade för det var varmt , ändå när det var 20 - grader ute. Eller när jag frös och det var 30+ grader ute.
Efter alla falska leenden så började alla påpeka mina leenden att dom såg att dom var falska. Försökte skratta så mycket jag kunde och le , men ingen trodde på mig. vilken tur jag hade att ingen gjorde det , för då skulle dom tro att allt var bra och kanske sluta försöka hjälpa mig.
Kunde inte känna mig säker på mig själv så jag bytte stilar riktigt ofta.
Och om jag fick veta att tex någon hatade bruna skor (som exempel) skulle jag aldrig våga använda dom om jag umgicks med den personen.
Kunde inte ens sitta på Facebook eller bilddagboken för jag var rädd att folk skulle skriva något taskigt till mig som gjorde att mitt självförtroende bara skönk.
Tabletter är min vardag men vad är poängen? jag mår fortfarande dåligt av allt som hänt / händer och jag har för svårt att säga nej.
Men se på mig idag , jag är faktiskt lycklig och jag trivs med mitt liv.
Jag har aldrig mått såhär bra som jag gör nu , men det kanske är eran vardag att må bra? men inte min. Så jag tackar alla mina älskvärda vänner och familj för att ni ställt upp för mig. Utan er , hade jag varit död tro mig
Annons
Camera info
Camera iPhone 4
Focal length 4 mm
Aperture f/2.8
Shutter 1/460 s
ISO 80
Comment the photo
Anonymous
Mon 20 Jun 2011 00:45
åh nutte, hoppas jag är en av dom som har hjälpt dig..
jag älskar dig mattias det vet du alltid.<3
jag älskar dig mattias det vet du alltid.<3
Anonymous
Sat 18 Jun 2011 21:31
älskar dig underbara vän!
20 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/mtias/491729400/
Visa toppen
Show footer