Sunday 23 September 2012 photo 17/17
|
Hej asså jag är typ ny till denna gruppen *vinkar*
Ville typ bara presentera mig lite, om det är ok? Tyvärr är det rätt så långt, men ni måste inte läsa. Det är ok för mig.
Ok? Ok.
Jag heter Rebecca, är 17 år och bor i Malmö. Jag är halv-Engelsk och halv-Svensk, ifall nån ville veta kanske uhm.
Jo asså jag gick med i denna gruppen för att jag själv anser mig väldigt tjock, men mina vänner och familj säger att jag bara är lite mullig. Eller asså det var inte enda anledningen att jag gick med.
Den egentliga anledningen är att jag vill dela med mig om mitt liv eller vad man ska kalla det. Rätt kortfattat.
Dessutom mår jag rätt bra av att se andra som är lika mig. För jag mår riktigt dåligt av att se alla bilder på smala tjejer överallt.
Uhm so here goes;
När jag var liten(asså riktigt liten, innan jag fyllt 3) så var jag pinnsmal. Jag vägrade äta, för så är barn ibland. De vägrar äta. Men sen plötsligt började jag äta lite grann. Tyvärr var det precis samtidigt som jag bröt ett ben.
För er som inte vet - när man bryter ett ben kan man inte röra på sig så mycket. Dvs att man måste sitta still i några månader och efter det ta det rätt lugnt i ytterligare några månader. Så det halvåret(ca) när jag inte rörde på mig så mycket, gick jag upp i vikt något extremt eftersom jag började äta. Jag blev ett överviktigt barn och har varit ända sedan dess.
Innan jag började skolan brydde jag mig inte alls, för barn i den åldern borde inte bry sig om sitt utseende. Mina vänner tyckte om mig ändå.
Men sen började jag skolan och ändra sen förskolan har jag varit mobbad, utfryst, slagen, hotad och förnedrad. För en 6-årig flicka är det inte så kul att uppleva och jag blev mer och mer medveten om hur dålig människa jag var. Jag kommer ihåg, när jag var ungefär 7 år gammal, så satt mamma och jag hemma. Hon jobbade vid datorn och jag tittade på TV. Då sa jag ut högt - "Jag önskar att jag aldrig blivit född". Nu i efterhand kan jag förstå hur hemskt det måste varit för min mamma att höra. Min älskade, kära mamma har nämligen en sjukdom - endometrios - som gör att man har väldigt svårt för att få barn. Det tog flera år innan jag kom till världen och var nästan som ett litet mirakel.
Mobbningen fortsatte ända upp i 5e klass, sedan bytte jag skola. Inte frivilligt - så många av mina gamla klasskamrater följde med till min nya skola(inte alla i samma klass). Jag fann för första gången i mitt liv vänner i skolan, som jag fortfarande har kontakt med. Jag blev mobbad till och från under 6an fram till 9an, men inte alls lika mycket som förr.
Tyvärr så har allt som hänt tidigare i mitt liv satt spår i mig. Självförtroendet ligger på minus och jag hatar mig själv nästan hela tiden. Jag känner mig misslyckad, ful, fet och äcklig väldigt ofta.
Men det finns lite solsken och solglimtar i mitt liv. 2009-2010 så gick jag på konfirmandläsning och i Maj 2010 konfirmerade jag mig. Detta hade jag aldrig tidigare haft planer på att göra och det var bara en ren slump att jag hamnade där. Nu i efterhand är jag både tacksam och lycklig över att jag gjorde det, då jag hittat många vänner i min församling. Där bryr ingen sig om hur man ser ut. Alla är välkomna precis som de är och alla är vänner med alla. Jag är nu konfirmandledare för andra året och jag längtar alltid tills jag ska träffa mina vänner i församlingen nästa gång. Men det bästa jag fick ut ur min konfirmationstid, var min Oskar. Vi konfirmerades i samma grupp och den 1a Juni 2010 blev vi ett par. Nu, snart 2½ år senare, är vi förlovade och väldigt lyckliga tillsammans. Sedan vi träffades har jag börjat må riktigt bra - även innan vi blev ihop. För han har alltid brytt sig om mig. Och jag alltid om honom.
Förutom Oskar och min församling, så går jag andra året på gymnasiet just nu. Här har jag träffat de första riktiga vännerna i mitt liv och jag älskar verkligen min skola, alla lärare och elever är helt underbara.
Jag vill egentligen inte avsluta sorgligt, men tyvärr så mår jag ofta dåligt ändå. Pga hur jag blev behandlad när jag var yngre. För som sagt - jag har inget självförtroende alls. Men jag avslutar glatt ändå - för jag är mycket säkrare i mig själv sedan jag träffade Oskar. Det låter kanske cheesy, men han gör mig till en bättre människa. På riktigt.
Ledsen att detta är typ världens längsta text, men som sagt - en av anledningarna till att jag gick med i den här gruppen var för att jag vill dela med mig. Kanske också för att få snälla kommentarer. Detta blir nog inte den enda bilden jag laddar upp här, men vad jag vet i nuläget så kommer det inte komma fler långa texter som denna. :)
Kram på er~
♪ v(^◡^)フ
Annons
Geo tag
Camera info
Camera iPhone 4S
Focal length 4 mm
Aperture f/2.4
Shutter 1/15 s
ISO 640
ikka lavén
Mon 24 Sep 2012 12:15
din historia låter lite som min, själv blev jag mobbad under hela min tid i skolan, även av min bästa vän. men på gymnasiet har det blivit lite bättre och jag har fått en äkta vän, även om din historia är mycket svårare än vad min någonsin varit så förstår jag hur du känner, förstår hur ärren har skavit in, du är en stark person som verkar otroligt snäll, fortsätt kämpa ! :) bygg upp självförtroendet även om det är svårt, men du kommer klara det ! du är en stark, och vacker människa, och du har kapaciteten att bli bäst ! :)
lycka till med allt, Kram ! <3
lycka till med allt, Kram ! <3
Metakarp
Mon 24 Sep 2012 13:10
Jag tycker all form av mobbing är hemsk, även om det bara är "lite grann".
Hoppas att du mår bättre nu, vad som än hänt i ditt tidigare liv <3
Det känns i alla fall, för mig, som att livet går uppåt nu! Det har sina nedgångar, men det går i alla fall mest upp! :3
Hoppas att du mår bättre nu, vad som än hänt i ditt tidigare liv <3
Det känns i alla fall, för mig, som att livet går uppåt nu! Det har sina nedgångar, men det går i alla fall mest upp! :3
Benucka
Mon 24 Sep 2012 08:56
Hej du vackra människa! Läste din historia, fördjävliga människor! Usch!! Men du är du, och du verkar vara en fantastisk människa! Du ser hur go och mysig som helst ut! :) Ha det bra! <3
Metakarp
Mon 24 Sep 2012 09:56
Tacktack :)
Tycker inte att jag är så speciell, men mina vänner och familj säger att jag är bra så jag är väl det ^^'
Detsamma! :3 <3
Tycker inte att jag är så speciell, men mina vänner och familj säger att jag är bra så jag är väl det ^^'
Detsamma! :3 <3
Metakarp
Mon 24 Sep 2012 09:56
Har inga problem att dela med mig av sånt. Vill hellre säga det än att hålla tyst, som jag gjorde när jag blev mobbad. :/
Anonymous
Mon 24 Sep 2012 00:07
hej
12 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/mullig-modell/509816089/