Blond igen dåda!

Fortsättningen på min historia:

The Darkness.

Vi ligger där en stund men jag somnar i hans knä och efter en stund så bär han upp mig och lägger mig i hans säng. Han bäddar ner mig och släcker sen lampan. Charlie lägger sig ner på soffan och somnar. Morgonen därpå så vaknar jag. Jag är jätte trött och gnuggar mina ögon. "Charlie?"
Inget svar. Han sover… Jag tänker till mig själv. "Äsch, jag låter honom sova." Jag reser mig upp och öppnar dörren, går ut med Kasper.
"Kasper" Säger jag.
Kasper blir glad och börjar vifta på sin svans. Han kollar rakt in i mina ögon och sätter sig framför mig.
"SPRING" Säger jag och börjar springa. Kasper springer efter och jag hoppar lite senare över ett räcke vid en väg. Kasper hoppar efter, jag belönar honom med en godis bit.
"Duktig pojke!" Säger jag glatt.
Jag tar upp min mobil och kollar på klockan. 7:30 "Vi måste gå tillbaka nu" Säger jag och kollar på Kasper. Vi vänder oss om och börjar gå hemåt. När jag kommer hem så tar jag av Kasper hans halsband, tar min väska och går ut. Jag går sakta till skolan, hela tiden med blicken i marken. Dagen var lång, blev ner puttad på marken och spottad på. Men mådde lite bättre när jag kom hem och fick träffa min fina vovve. Vi kramas och jag går ut igen. Jag hade otur. Sån jävla otur! Jag träffade på en kille från skolan, jag vände och försökte gå hem men killen följde efter mig och han i kapp mig, han puttade omkull mig och Kasper började skälla på mig. "Ta bort hund jäveln från mig innan jag sparkar honom" "Kasper nej." Säger jag och han backar. Killen sparkar på mig när jag ligger på marken och börjar kasta ur sig hur värdelös jag är. Om hur lite till världen min betydelse är. Jag ligger på marken och tillslut säger han "Stå upp." Jag ställer mig upp och han smäller till mig jätte hårt i ansiktet. Jag känner hur yr jag blir och kan knappt hålla mig kvar på fötterna. Kasper börjar morra åt honom och ställer sig bakom mig, han skakar och vet inte vad han ska göra. "Snälla gör inte illa Kasper.." Säger jag innan jag trillar omkull på marken och blir kvarliggande en stund. Han springer därifrån, utan att vända sig om och ens kolla åt mitt håll. Kasper slicker mig i ansiktet och efter en stund så vaknar jag till liv igen. Jag reser på mig och går hem. Kasper går med ögonkontakt hela vägen. "Jag älskar dig." Säger jag när jag kliver igenom dörren. Jag tar av honom hans halsband och går in i badrummet för att se att jag blöder från läppen, och ögonbrynet. Jag tar lite papper och blöter det, jag trycker det lätt mot mina sår och släpper ut ett lätt skrik. Kasper kommer inspringande och kollar till mig. Paper efter paper går åt eftersom det rinner blod från mitt ögonbryn. Efter en stund så slutar det blöda och jag sätter ett plåster över mitt ögonbryn och börjar sen plåstra om min läpp.

Jag skriver dåligt, men det är bara för skojs skull.