"Ibland önskar jag att jag kunde se vad andra ser i mig" - Alex

Jag vet inte när jag var utanför dörren senast, alltså bara för att gå ut och besöka platser, jag är så rädd för alla blickar, alla funderingar som cirkulerar i människors huvuden. Jag är rädd att dom ska tycka illa om mig, jag bara väntar på att dom ska skrika att jag är tjock, jag blir frustrerad.. Jag orkar inte. jag vil bara ha en vän IRL, som älskar mig för den jag är ♡ Snälla, kan inte ni typ chatta med mig varje dag, jag känner mig så ensam här i mörkret.

Svårt det där med fobier, för en del hjälper det att vara logisk och genom att målmedvetet tänka vissa tankar så att man får mod och förhoppningsvis i längden så blir fobin inte så jobbig.

Försök att tänka så här när du ska ut:
"De flesta har inga funderingar för stunden, jag har inget att oroa mig för.
De få som väl råkar ha funderingar om just mig har ingen anledning att ha negativa åsikter eller tankar.
Om nu någon har ett problem med mig så är det deras problem, de känner mig uppenbarligen inte."

Intala dig detta, gärna högt och framför en spegel, gärna tills du håller med.

Jag har inte kik eller något sådant, men jag finns här om du vill skriva.

Vet hur du känner, det är så sjukt jobbigt... tvingar ut min varje dag då man måste gå ut med hunden :/