May
Thursday 27 May 2010 photo 1/1
|
Det finns ett fönster i mitt rum
Vid dess bräde sitter fågel stum
Med bruten vinge och fjäderdräkt
Med svarta ögon och längtan släckt
Den sitter i bur utan galler
Och ser på mig när skymning faller.
Den kom till mig en sommarnatt
När vindar viskade om att
kärlek saknar rim och reson
liksom fågeln min saknar färg och ton
Nu sitter den i bur utan galler
Och ser på mig när skymning faller
Och om sommaren som blir till höst
Kommer fågel min med hjärtetröst
Den vaktar i mitt brustna sinne
Lagar i mitt spruckna minne
Och sitter i buren utan galler
Och ser på mig när skymning faller.
Och när hösten fryser till i vinter
Kommer fågel med hjälp som aldrig slinter
En blick med svarta ögon klara
Är allting jag behöver bara
Den sitter i buren utan galler
Och ser på mig när skymning faller.
Och vinter töar bort till vår
Lika sant i fjol som det är i år
Och fågel lagar allt som var brutet
Öppnar upp allt som varit slutet.
Och vankar i buren utan galler
Och ser på himlen när skymmning faller.
Vår till sommar, om igen
Och fågeln försvinner bort i den
Den ser på mig innan den svävar
Och upp emot skymningsröd himmel strävar
Och jag vet att fågeln, det är jag
Och även jag en vacker dag
Ska lämna buren utan galler
Och flyga bort när skymning faller.
Med bruten vinge och fjäderdräkt
Med svarta ögon och längtan släckt
Den sitter i bur utan galler
Och ser på mig när skymning faller.
Den kom till mig en sommarnatt
När vindar viskade om att
kärlek saknar rim och reson
liksom fågeln min saknar färg och ton
Nu sitter den i bur utan galler
Och ser på mig när skymning faller
Och om sommaren som blir till höst
Kommer fågel min med hjärtetröst
Den vaktar i mitt brustna sinne
Lagar i mitt spruckna minne
Och sitter i buren utan galler
Och ser på mig när skymning faller.
Kommer fågel med hjälp som aldrig slinter
En blick med svarta ögon klara
Är allting jag behöver bara
Den sitter i buren utan galler
Och ser på mig när skymning faller.
Lika sant i fjol som det är i år
Och fågel lagar allt som var brutet
Öppnar upp allt som varit slutet.
Och vankar i buren utan galler
Och ser på himlen när skymmning faller.
Vår till sommar, om igen
Och fågeln försvinner bort i den
Den ser på mig innan den svävar
Och upp emot skymningsröd himmel strävar
Och jag vet att fågeln, det är jag
Och även jag en vacker dag
Ska lämna buren utan galler
Och flyga bort när skymning faller.
Visa toppen
Show footer