August
Thursday 12 December 2013 photo 1/1
|
leendet börjar blekna nu.
min styrka är inte den samma nå mer. jag saknar att känna att jag kan klara allt. kännslan av att vara på toppen.
jag vill känna mig stark igen.
kanske har jag aldrig gjort det.. det har kanske alltid vart så här. men när jag tittar tillbaka ser jag alltid hur stark jag va som orkade, den som alltid klarade allt.
jag känner mig mindre än jag nånsin gjort.. känske är det för att jag inte är med dom som är lika dom som hade det lika jävla svårt. tillsammans var vi som starkast. nu känns allt så jävla ensamt. jag har många ru t mej som älskar mej och som jag vet finns där för mig. men vet dom värkligen hur det är att försöka ta bort sin skam med rakblad, cigg, sprit eller att låta allt försvinna och bara sluta tänka. vet nån värkligen hur det är att inte äns kunna slappa av för en sekund. hela tiden spänd, hela tiden rädd. vet nån värkligen de? jag fattar inte själv längre. jag borde ju vara lycklig. jag har nästan allt jag kan önska mej. jag har trygghet runt mej varje dag hela tiden men endå känns värden så främmande och farlig. jag vet inte längre hur jag ska hanskas med allt. jag vill kunna sova utan att deras händer ska vara där varje natt. jag vill kunna duscha utan att det ska kännas som om vattnet piskar mej. jag vill kunna se mig i spegeln utan att äcklas av det jag ser.
min styrka är inte den samma nå mer. jag saknar att känna att jag kan klara allt. kännslan av att vara på toppen.
jag vill känna mig stark igen.
kanske har jag aldrig gjort det.. det har kanske alltid vart så här. men när jag tittar tillbaka ser jag alltid hur stark jag va som orkade, den som alltid klarade allt.
jag känner mig mindre än jag nånsin gjort.. känske är det för att jag inte är med dom som är lika dom som hade det lika jävla svårt. tillsammans var vi som starkast. nu känns allt så jävla ensamt. jag har många ru t mej som älskar mej och som jag vet finns där för mig. men vet dom värkligen hur det är att försöka ta bort sin skam med rakblad, cigg, sprit eller att låta allt försvinna och bara sluta tänka. vet nån värkligen hur det är att inte äns kunna slappa av för en sekund. hela tiden spänd, hela tiden rädd. vet nån värkligen de? jag fattar inte själv längre. jag borde ju vara lycklig. jag har nästan allt jag kan önska mej. jag har trygghet runt mej varje dag hela tiden men endå känns värden så främmande och farlig. jag vet inte längre hur jag ska hanskas med allt. jag vill kunna sova utan att deras händer ska vara där varje natt. jag vill kunna duscha utan att det ska kännas som om vattnet piskar mej. jag vill kunna se mig i spegeln utan att äcklas av det jag ser.
Comment the photo
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/mupppower/516889210/
Visa toppen
Show footer