Saturday 13 September 2008 photo 1/1
|
-
ångest ångest ångest ångest!
varför ska det vara så in i HELVETE svårt!?
jag vill men jag vill inte! jag kan men jag kan inte
jag vågar men jag vågar inte! jag mår bra men jag mår inte bra!
jag vet fan ingenting längre! varför vet jag inte !?? .. nej, det vet
jag inte heller!!
min hjärna har tovat ihop sig till en liten boll som studtsar runt där
inne.. jag orkar inte tänka men ändå gör jag det! alldeles för mycket
precis helatiden! jag vill vara där för alla, jag vill finnas och hjälpa.
men jag kan inte! jag orkar inte. fan hur misslyckad får man vara?
jag tänker helatiden på mina älskade vänner och släkt, men jag är
isolerad! jag är som i en bubbla som aldrig vill spricka. den växer sig
bara större ..
hur kunde det bli såhär? vad hände? jag känner inte igen mig själv
längre, malin är borta.
är det jag själv som har fått en fel bild eller är de verkligen som jag
ser och tänker varje dag.. jag VET INTE! för ingen vågar berätta.
ingen vågar prata med mig längre! blickar har blivit ett nytt språk som
jag fått lära in.. nej jag har bara lust att lägga mig och aldrig stiga upp
igen! men att ha mig själv ryckandes och pushandes helatiden gör att
det är omäjligt! jag får aldrig vila. inte ens när jag vilar vilar jag! det är
jobbigt.. försöker minnas hur allt en gång var. men det är så långt borta ..
två år .. jag minns ingenting om hur det var att leva.
förlåt mig
hade jag bara vågat hade jag sett en utväg åt båda hållen .. good or bad,
men ingen utav dom vågar jag gå .. jag står kvar i mitten i min ovisshet
och frågar migsjälv massa frågor, jag står kvar för svaret blir alltid detsamma ..
- "jag vet inte"
ångest ångest ångest ångest!
varför ska det vara så in i HELVETE svårt!?
jag vill men jag vill inte! jag kan men jag kan inte
jag vågar men jag vågar inte! jag mår bra men jag mår inte bra!
jag vet fan ingenting längre! varför vet jag inte !?? .. nej, det vet
jag inte heller!!
min hjärna har tovat ihop sig till en liten boll som studtsar runt där
inne.. jag orkar inte tänka men ändå gör jag det! alldeles för mycket
precis helatiden! jag vill vara där för alla, jag vill finnas och hjälpa.
men jag kan inte! jag orkar inte. fan hur misslyckad får man vara?
jag tänker helatiden på mina älskade vänner och släkt, men jag är
isolerad! jag är som i en bubbla som aldrig vill spricka. den växer sig
bara större ..
hur kunde det bli såhär? vad hände? jag känner inte igen mig själv
längre, malin är borta.
är det jag själv som har fått en fel bild eller är de verkligen som jag
ser och tänker varje dag.. jag VET INTE! för ingen vågar berätta.
ingen vågar prata med mig längre! blickar har blivit ett nytt språk som
jag fått lära in.. nej jag har bara lust att lägga mig och aldrig stiga upp
igen! men att ha mig själv ryckandes och pushandes helatiden gör att
det är omäjligt! jag får aldrig vila. inte ens när jag vilar vilar jag! det är
jobbigt.. försöker minnas hur allt en gång var. men det är så långt borta ..
två år .. jag minns ingenting om hur det var att leva.
förlåt mig
hade jag bara vågat hade jag sett en utväg åt båda hållen .. good or bad,
men ingen utav dom vågar jag gå .. jag står kvar i mitten i min ovisshet
och frågar migsjälv massa frågor, jag står kvar för svaret blir alltid detsamma ..
- "jag vet inte"
Comment the photo
Ursch vad jag hatar :,C ...
har vart i samma sak för inte längesen, men det börjar gå åt rätt håll nu! skriv gärna på msn elr nå om du vill prata om det<3
HJÄRTA på dig malin. du är UNDERBAR.
Blir så ledsen när jag läser det här,
vill verkligen hjälpa dig,
men jag vet inte hur..
Finns det något jag kan göra för dig
så kommer jag att göra det, för jag
vill inte att du ska må såhär :((
Jag älskar dig Malin. <3
önskar verkligen jag kunde göra något för att hjälpa, men det är svårt :(
vill träffa dig snart <3
25 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/mwes/266284376/