August
Saturday 4 July 2009 photo 2/4
|
Det är snart ett halv år sedan, och de gör fortfarande lika ont. Jag bär det inom mig varje dag, varje dag snurrar tankarna, funderingarna, vad kommer hända nu? Hur kommer de bli sen? Jag önskade att de aldrig hade hänt. Jag fattar fortfarande inte att de är sant, hur fan man kan gö något sådant. Det finns en del i mitt liv jag saknar, den delen är du, du är inte där längre, du kommer aldrig va där längre, jag vet inte vad jag ska tycka, jag tkr inte synd om dig, eller gör jag de? jag vet inte vad. Jag har svårt att va kall och hård, men de är de jag nog måste. Jag vet hur dåligt du mår, du vet hur dåligt vi mår. Att se dig, bränner de inom mig, ångesten kommer, jag vet inte vad jag ska göra, trårna rinner de gör ont i hela kroppen, man vill bara lägga sig ner och försvinna. Ibland käns de så hopplöst. De är nog hopplöst. För inget kommer bli som förr, Du kommer aldrig bli den du va till mig igen, aldrig. Kommer aldrig få det som jag hade förr. Så många nätter jag gråtit mig igenom, så många dagar jag knappt orkat gjort något. Detta är de värsta som hänt i mitt liv. Jag saknar då jag var liten, då allt var bra. Men sen 3 år tillbaka har jag gått med detta inom mig, utan någon har vetat något. Jag och alla andra kommer få bära med sig de hela livet. Jag vet inte vem jag ska prata med som förstår mig. Någon som verkligen lyssnar på mig. Jag kan sitta flera timmar och bara fundera med tom blick, på frågor jag nog aldrig kommer få svar på. Det är ett stort tomt hål fullt av saknad. Jag orkar inte med detta längre, jag visar det inte så ofta, nästan aldrig, men jag orkar inte, jag menar det verkligen. Jag försöker på gång på gång att inte tänka på de och inte fundera, men de går inte. Ångesten finns där hela tiden. Kvällarna är som värst. Jag vet ingeting längre.Det käns som du är borta ur mitt liv, fast ändå inte.
Comment the photo
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/mxlinn/387280971/
Visa toppen
Show footer