Tuesday 25 November 2008 photo 1/1
|
Jag och mamma var ute och reste för ett par somrar sen. Inget märkvärdigt, en charterort i i ett charterland med svensktalande restaurangpersonal och kackerlackor på toaletten. För att byta miljö. Ni vet.
Hur som helst. En del bilder togs ju förståss och de ligger fortfarande oframkallade i en bortglömd mapp på min hårddisk. Det har liksom inte blivit av. Ni vet.
Och mamma tjatar åtminstone någon gång i veckan på mig att vi borde framkalla dom där förbaskade bilderna någon gång. Så att säga, skjuter över problemet på mig.
"Jo, My, Jag tänkte på dom där bilderna, du vet. Om du kan framkalla dom?"
Och jag funderar:
"Mamma, snart måste du omformulera den där meningen för att det överhuvudtaget ska ha någon effekt på mig."
Och DÅ, mina kära vänner, DÅ!
Då säger hon:
"My, ska vi framkalla bilderna? Nu på en gång?"
Det är nästan absurt hur ett "vi" istället för "du" kombinerat med lite beslutsamhet kan få saker och ting att ske.
/M
Hur som helst. En del bilder togs ju förståss och de ligger fortfarande oframkallade i en bortglömd mapp på min hårddisk. Det har liksom inte blivit av. Ni vet.
Och mamma tjatar åtminstone någon gång i veckan på mig att vi borde framkalla dom där förbaskade bilderna någon gång. Så att säga, skjuter över problemet på mig.
"Jo, My, Jag tänkte på dom där bilderna, du vet. Om du kan framkalla dom?"
Och jag funderar:
"Mamma, snart måste du omformulera den där meningen för att det överhuvudtaget ska ha någon effekt på mig."
Och DÅ, mina kära vänner, DÅ!
Då säger hon:
"My, ska vi framkalla bilderna? Nu på en gång?"
Det är nästan absurt hur ett "vi" istället för "du" kombinerat med lite beslutsamhet kan få saker och ting att ske.
/M