May
Sunday 24 February 2013 photo 1/1
|
Det började såhär..
Jag visste om sen innan att Dennis skulle lana med några kompisar fredag till lördag..
Självklart blev jag besviken, för jag visste redan att antagligen kommer sova hela lördagen, och då skulle jag inte få träffa honom denna helgen.
Men redan vid 12 på lördagen så skrev han att han saknade mig, och att han kanske skulle kunna komma hem till mig framåt kvällen.
Och redan då blev jag överlycklig.
Så jag gjorde klart mina sysslor, och sedan gick jag in.
Städade mitt rum, och det är inget jag gör särskilt ofta, fixade även lite annat osv.
Sen skypade jag med Dennis fram till klockan 6, då han sa att han skulle dra, och att vi syns sen.
40 minuter senare skriver han:
"Vet inte om jag kan komma.. "/ Pappa sa att han tycker att jag borde stanna hemma..."
Jag svarade:
"Du skämtar ha..?♥"
Han:
"Nej.. vi får se..♥
Jag trodde faktiskt att han drev med mig, så jag skrev att han skulle ringa mig på skype..
Han skrev då att han skulle hjälpa till med maten, och kommer om en stund...
20 minuter senare skrev han att han skulle ut med hunden, och efter det käka, att han skulle försöka ringa innan 8..
Att han sätter mobilen på laddning så länge..
Jag märkte då att han var seriös, att han inte skulle komma hit..
Jag blev ganska deprimerad, la mig i sängen, och tjurade ihop och började gråta..
Han skrev då att han va inne på skype och undrade vart jag var..
Då var jag såpass tjurig att jag inte brydde mig, så jag hade stängt av skype och datorn.
Han skrev då att han kunde komma imorgon istället, för han märkte att jag var tjurig, och då blev jag bara mer irriterad, för det är ingen ide att vara här under dagen..
Så jag skrev att det är lungt, att jag inte vill förstöra hans helg osv..
Och då låg jag i sängen och grät..
Det knackade på dörren..
Jag trodde det va mamma eller isak, så jag brydde mig inte..
Det knackade ännu en gång..
Jag brydde mig heller inte..
Då hör jag Isak säga:
"-Simone, mamma vill dig något, du måste gå ner."
Så då gick jag och öppnade dörren och tänkte gå ner..
Och den synen jag såg då..
Där stod han..
Dennis!
Jag började gråta, av lycka och kastade mig runt honom.
Och så stod vi i säkert 2,3 minuter.
Och då sade han: "-Jag älskar verkligen dig, Simone."
Och när jag väl lugnat ner mig så satte vi oss i sängen och pratade..
Om hur han klivit av bilen en bit ifrån mitt hus för att gå hit, för att ingen skulle se något, hur han visat med teckenspråk att dom skulle vara tysta, att Isak skulle få ut mig ur rummet.
Och ha sade även att han vid 3 tillfällen kommit på sig själv att sitta där i bilen, le jättestort och tänka: -"Jag älskar verkligen henne."
Och där dog jag.
Så sjukt underbar, världsbäst, helt fantastiskt.
Älskar dig Dennis.
Annons
Camera info
Camera NIKON D3100
Focal length 18 mm
Aperture f/3.5
Shutter 1/15 s
ISO 800
Visa toppen
Show footer