March
Sunday 4 May 2008 photo 1/3
|
Jag vill bara skriva av mig, känns som om jag måste förklara.
Främst till Linn och mina andra hästintresserade vänner därute.
Jag är en skogsmulle. Jag blir lycklig av att bara skritta ut i skogen och bara se att hästen är lycklig och har örona framåt. Jag har bara ställt låga mål. T.ex. "Idag ska jag rygga ett par perfekta steg". Inte att man ska vinna en tävling eller genomföra en träning felfritt. Jag har försökt likna mina vänner med att rida och träna hästen varje dag, men det har inte funkat för mig. Jag har fått dåligt samvete för att jag inte hunnit med och känt mig som en dålig människa. Mina hästar är inte unga. Jag har märkt att det kvittar för dom om dom får komma ut ett par gånger i veckan eller alla dagar i veckan. Dom är lika glada hela tiden för det. Dom blir inte hyperaktiva av att gå i hagen 3 dagar i sträck, t.ex. DOM MÅR BRA. Det är det viktigaste.
Jag själv, drogs nog till ridningen för att jag har alltid älskat djur och att känna samspelet mellan djur och människa. Det är nog hästarna jag har älskat mest, och inte ridningen. Jag blir lycklig av små saker. Jag blir lycklig när jag gör något till ett djur och den blir glad. Jag blir lycklig när jag kliar hästarna och dom njuter av det. Jag blir lycklig av att ge kossorna mat och dom blir glada. Jag blir lycklig av att ge hundarna vatten och dom viftar glatt på svansen. Idag när jag stod och skar upp morötter till hästarna, kändes det som om jag kunde stå där hur länge som helst. Känslan av att göra något som dom blir glada av, är underbar. Jag blir glad av att ge dom hö och dom börjar äta med en gång. Småsaker. Är. Dom. Viktigaste.
Mitt högsta mål är inte att utvecklas och bli en superstjärna. Det är jättekul att lära sig nya saker, visst, men det är inte det viktigaste. Det viktigaste är att ha kul med hästen.
Linn, säg vad du tycker så skriver jag tillbaka och förklarar mer sedan <3
Främst till Linn och mina andra hästintresserade vänner därute.
Jag är en skogsmulle. Jag blir lycklig av att bara skritta ut i skogen och bara se att hästen är lycklig och har örona framåt. Jag har bara ställt låga mål. T.ex. "Idag ska jag rygga ett par perfekta steg". Inte att man ska vinna en tävling eller genomföra en träning felfritt. Jag har försökt likna mina vänner med att rida och träna hästen varje dag, men det har inte funkat för mig. Jag har fått dåligt samvete för att jag inte hunnit med och känt mig som en dålig människa. Mina hästar är inte unga. Jag har märkt att det kvittar för dom om dom får komma ut ett par gånger i veckan eller alla dagar i veckan. Dom är lika glada hela tiden för det. Dom blir inte hyperaktiva av att gå i hagen 3 dagar i sträck, t.ex. DOM MÅR BRA. Det är det viktigaste.
Jag själv, drogs nog till ridningen för att jag har alltid älskat djur och att känna samspelet mellan djur och människa. Det är nog hästarna jag har älskat mest, och inte ridningen. Jag blir lycklig av små saker. Jag blir lycklig när jag gör något till ett djur och den blir glad. Jag blir lycklig när jag kliar hästarna och dom njuter av det. Jag blir lycklig av att ge kossorna mat och dom blir glada. Jag blir lycklig av att ge hundarna vatten och dom viftar glatt på svansen. Idag när jag stod och skar upp morötter till hästarna, kändes det som om jag kunde stå där hur länge som helst. Känslan av att göra något som dom blir glada av, är underbar. Jag blir glad av att ge dom hö och dom börjar äta med en gång. Småsaker. Är. Dom. Viktigaste.
Mitt högsta mål är inte att utvecklas och bli en superstjärna. Det är jättekul att lära sig nya saker, visst, men det är inte det viktigaste. Det viktigaste är att ha kul med hästen.
Linn, säg vad du tycker så skriver jag tillbaka och förklarar mer sedan <3
Comment the photo
8 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/najkon/202353080/
Visa toppen
Show footer