December
Thursday 13 November 2008 photo 1/1
|
Jadu, de här skulle bli för mycket att skriva som en komentar..
Egentligen ville jag ringa dig och berätta hur glad jag vart, men gumman, jag började gråta jag sitter fortfarade och gråter. De här är sjuk.. Dom ända gångerna jag gråter är ju till filmer typ. Men dom där orden uh.. När jag läste så kändes de exakt som att någon sköt en pil rätt i hjärtat och jag kunde inte äns ducka.
Dom ända gångerna vi pratar är ju i skolan, så ringde du mig igår, de vart en chock, men jag var ändå så otroligt glad för att du ringde, men ändå satt jag och pratade med dig som att ingenting hade hänt, som att de fortfarande var vi. De är de ju men inte på samma sätt.
Jag läser texten om och om igen och har gjort de nu dom senaste 10 minutrarna och jag vet seriöst inte om jag ska skratta eller gråta - ska jag skratta för att du fortfarande finns kvar och att jag har en av den bästa människan i mitt liv, eller ska jag gråta för att saker blev som de blev?
Och igår när du ringde kändes de ändå som att du var dig själv och vi skämtade och skrattade like back in the days.
men de är fortfarande inte samma sak..
Och en sak ska du veta älskling, om du skulle lämna mig pga allt skit jag gör (o den där grejen som ALDRIG görs om) Fine, jag förstår dig, men vad som än händer kommer jag aldrig lämna dig! Cuz Nattis<3Suddan ALLDIT visst?
Haha gumman, alla våra minnen, hahah hallå, hur sjuka får man bli? som ex bada med kläder på. Hahah nä du vi var helt sjuk! And I loved it!
Och även fast våran kontakt inte är den bästa så kan du ALLTID ringa mig om någonting är fel! Tveka inte gumman för min dörr för dig står alltid öppen!
En sak till bara:
JAG ÄLSKAR DIG SANDRA SUNDÉN!
HAR ALLTID GJORT OCH KOMMER ALLTID GÖRA!
Egentligen ville jag ringa dig och berätta hur glad jag vart, men gumman, jag började gråta jag sitter fortfarade och gråter. De här är sjuk.. Dom ända gångerna jag gråter är ju till filmer typ. Men dom där orden uh.. När jag läste så kändes de exakt som att någon sköt en pil rätt i hjärtat och jag kunde inte äns ducka.
Dom ända gångerna vi pratar är ju i skolan, så ringde du mig igår, de vart en chock, men jag var ändå så otroligt glad för att du ringde, men ändå satt jag och pratade med dig som att ingenting hade hänt, som att de fortfarande var vi. De är de ju men inte på samma sätt.
Jag läser texten om och om igen och har gjort de nu dom senaste 10 minutrarna och jag vet seriöst inte om jag ska skratta eller gråta - ska jag skratta för att du fortfarande finns kvar och att jag har en av den bästa människan i mitt liv, eller ska jag gråta för att saker blev som de blev?
Och igår när du ringde kändes de ändå som att du var dig själv och vi skämtade och skrattade like back in the days.
men de är fortfarande inte samma sak..
Och en sak ska du veta älskling, om du skulle lämna mig pga allt skit jag gör (o den där grejen som ALDRIG görs om) Fine, jag förstår dig, men vad som än händer kommer jag aldrig lämna dig! Cuz Nattis<3Suddan ALLDIT visst?
Haha gumman, alla våra minnen, hahah hallå, hur sjuka får man bli? som ex bada med kläder på. Hahah nä du vi var helt sjuk! And I loved it!
Och även fast våran kontakt inte är den bästa så kan du ALLTID ringa mig om någonting är fel! Tveka inte gumman för min dörr för dig står alltid öppen!
En sak till bara:
JAG ÄLSKAR DIG SANDRA SUNDÉN!
HAR ALLTID GJORT OCH KOMMER ALLTID GÖRA!
Comment the photo
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/natalieenbacka/294593926/
Visa toppen
Show footer