June
Wednesday 4 March 2009 photo 1/1
|
Precis när jag vant mig vid gårdagen så kommer idag.
Självklart har jag ingenting speciellt att skriva om, tänkte bara umgås lite random med tangentbordet..De senaste dagarna har jag känt mig lagom, lagom allt, ingen alarmerande galenhet har utbrutit, lite allmän sinnesförvirring är ju att vänta men inte mycket värre än så. Ibland får man ju stunder av svarthet, och vips står man i köket med en kökskniv genom armen. Eller de störande tankarna som rör sig i huvudet, "döda vem?" och "hörde du det där?", kan vara lite distraherande då man försöker föra ett vanligt civilicerat samtal. Skämt och sido så är allt ok.
Jag har upptäckt under de senaste dagarna att min katt, Keela, älskar grönsaker, speciellt gurka och plommontomater, vilket är lite störande då jag gillar att äta ifred utan att ha en katt fastklistrad i ansiktet. Ändå kan jag inte låta bli att ge med mig när hon tigger, vilket resulterade i att jag blev utan en stor del av gurkan plus att jag fem minuter senare fick lyssna på hennes hulkande ljud och sedan skura mattan. Tji fick jag.
Köpte en ny kamera för ett tag sen, och jag har en god känsla när det kommer till vår relation, oftast skapar jag underliga förvridna relationer till mina prylar, döper dem,pratar kanske med dem och bråkar alltid med dem när dom gör mig irriterad elelr arg. För ett tag sen hade jag och min gamla dator en liten dispyt som nu verkar ha utvecklats till ett rent spykiskt besöksförbud för mig del. Viktor är nu mellanhanden som får lirka med den då vi behöver dess kunskaper. Med andra ord blev jag lite arg på den, slog sönder skärmen och viktor är den enda som har tålamod att klydda med kablar, koppla ut en och in med en annan skärm. Nu har vi en ny dator som är så mycket roligare att umgås med då den är NY. Fast ska jag vara ärlig så hade även vi några dispyter angående dess ljud för ett litet tag sen men jag nöjde mig med att ge den några sura gliringar för att sen storma iväg och låsa in mig i sovrummet i några timmar. Ja just det, tydligen så anser den sig alldeles för fin och tycker att vi ska kassera min tv för att den ska vilja visa sig i rutan...
Men dit jag ville komma var att min kamera och jag har en alldeles underbar relation, jag vill ju inte skryta men jag tror faktiskt att jag hittat min livs kärlek (ta i trä).
Nu ska jag lägga mig på golvet för att hitta mitt fotfäste.
Det är en dag imorgon också.
Självklart har jag ingenting speciellt att skriva om, tänkte bara umgås lite random med tangentbordet..De senaste dagarna har jag känt mig lagom, lagom allt, ingen alarmerande galenhet har utbrutit, lite allmän sinnesförvirring är ju att vänta men inte mycket värre än så. Ibland får man ju stunder av svarthet, och vips står man i köket med en kökskniv genom armen. Eller de störande tankarna som rör sig i huvudet, "döda vem?" och "hörde du det där?", kan vara lite distraherande då man försöker föra ett vanligt civilicerat samtal. Skämt och sido så är allt ok.
Jag har upptäckt under de senaste dagarna att min katt, Keela, älskar grönsaker, speciellt gurka och plommontomater, vilket är lite störande då jag gillar att äta ifred utan att ha en katt fastklistrad i ansiktet. Ändå kan jag inte låta bli att ge med mig när hon tigger, vilket resulterade i att jag blev utan en stor del av gurkan plus att jag fem minuter senare fick lyssna på hennes hulkande ljud och sedan skura mattan. Tji fick jag.
Köpte en ny kamera för ett tag sen, och jag har en god känsla när det kommer till vår relation, oftast skapar jag underliga förvridna relationer till mina prylar, döper dem,pratar kanske med dem och bråkar alltid med dem när dom gör mig irriterad elelr arg. För ett tag sen hade jag och min gamla dator en liten dispyt som nu verkar ha utvecklats till ett rent spykiskt besöksförbud för mig del. Viktor är nu mellanhanden som får lirka med den då vi behöver dess kunskaper. Med andra ord blev jag lite arg på den, slog sönder skärmen och viktor är den enda som har tålamod att klydda med kablar, koppla ut en och in med en annan skärm. Nu har vi en ny dator som är så mycket roligare att umgås med då den är NY. Fast ska jag vara ärlig så hade även vi några dispyter angående dess ljud för ett litet tag sen men jag nöjde mig med att ge den några sura gliringar för att sen storma iväg och låsa in mig i sovrummet i några timmar. Ja just det, tydligen så anser den sig alldeles för fin och tycker att vi ska kassera min tv för att den ska vilja visa sig i rutan...
Men dit jag ville komma var att min kamera och jag har en alldeles underbar relation, jag vill ju inte skryta men jag tror faktiskt att jag hittat min livs kärlek (ta i trä).
Nu ska jag lägga mig på golvet för att hitta mitt fotfäste.
Det är en dag imorgon också.
Visa toppen
Show footer