Wednesday 23 September 2009 photo 1/1
![]() ![]() ![]() |
Den 23 september
02:00 vaknade jag av värkar, visste inte direkt att det var värkar. Det tog ett tag att fatta, jag tog mobilen och kollade hur många minuter det var mellan väkarna, och när det började komma var 6e minut så visste ja att det var på g fast med många timmar kvar eftersom jag själv ansåg att smärtorna inte var så svåra. Jag kunde iafl inte somna om, så klockan 9 hade jag ringt förlossningen 2 gånger och sista gången sa dom att vi var välkomna upp när jag tyckte att smärtam var alltför stark. eftersom niklas har utsatt sig själv för en olycka och inte kan böja sina ben kan han heller inte köra bil eller sitta som normalt folk, tur att vi har grannar..
.. Vi var i hudik strax före 11 och smärtorna jag hade kunde jag hantera bra. tiden bara rann iväg när jag låg vid ctg apparaten och jag kände för ett bad som jag kunde slappna av, vilket jag inte tyckte var så avslappnande. Jag gick upp och vi bosatte oss i förlossningsrummet, där började det bli krut i värkarna och jag fick lustgas, som jag inte riktigt förstod mig på. tyckte inte alls det verkade bra. sedan fick jag "kvaddlar" som skulle lura kroppen och använda kroppens egna smärtlindring vilket funkade arsle.
efter MYCKET smärta så var han ute. 14:53 var klockan, och det blev en pojke vilket var förvånande eftersom ultraljudet visade tidigare 90% en tjej :) Men glada blev vi till en Liam Mikael Sandberg.
Nu har vi varit en natt och livet flyter på och känns underbart. otroligt att vi skapat ett nytt liv till världens finaste människa.
Jag älskar er
02:00 vaknade jag av värkar, visste inte direkt att det var värkar. Det tog ett tag att fatta, jag tog mobilen och kollade hur många minuter det var mellan väkarna, och när det började komma var 6e minut så visste ja att det var på g fast med många timmar kvar eftersom jag själv ansåg att smärtorna inte var så svåra. Jag kunde iafl inte somna om, så klockan 9 hade jag ringt förlossningen 2 gånger och sista gången sa dom att vi var välkomna upp när jag tyckte att smärtam var alltför stark. eftersom niklas har utsatt sig själv för en olycka och inte kan böja sina ben kan han heller inte köra bil eller sitta som normalt folk, tur att vi har grannar..
.. Vi var i hudik strax före 11 och smärtorna jag hade kunde jag hantera bra. tiden bara rann iväg när jag låg vid ctg apparaten och jag kände för ett bad som jag kunde slappna av, vilket jag inte tyckte var så avslappnande. Jag gick upp och vi bosatte oss i förlossningsrummet, där började det bli krut i värkarna och jag fick lustgas, som jag inte riktigt förstod mig på. tyckte inte alls det verkade bra. sedan fick jag "kvaddlar" som skulle lura kroppen och använda kroppens egna smärtlindring vilket funkade arsle.
efter MYCKET smärta så var han ute. 14:53 var klockan, och det blev en pojke vilket var förvånande eftersom ultraljudet visade tidigare 90% en tjej :) Men glada blev vi till en Liam Mikael Sandberg.
Nu har vi varit en natt och livet flyter på och känns underbart. otroligt att vi skapat ett nytt liv till världens finaste människa.
Jag älskar er
Comment the photo

26 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/nattaperssson/412504299/