Jag erkänner min största Karaktärsförälskelse.
Berätta gärna din ;)

http://kreativatanten.blogspot.se/2012/08/karaktarsforalskelser.html

Alla spel och böcker, åh.
Fast förälskelse är väll fel ord många gånger, jag blir snarare besatt och vill veta mer, gräva mer i karaktären och dess historia. Lära känna karaktären mer.

Just nu känner jag lite hur jobbig (men på ett underbart sätt) Isfolket är för jag fattar tycke för så många och måste se hur de försvinner.

Oj, jag har haft massor av sådana och sedan har jag den andra varianten som bara är ren karaktärsbesatthet (där jag inte riktigt är kär i en karaktär, utan kan faktiskt tycka att de är riktigt creepy, men samtidigt fascinerar de mig så mycket att jag kan älta dem i flera år).

Mina kompisar skulle nog sparka mig på smalbenet om jag inte nämnde Vincent från Silent Hill 3, fast han är nog mest en besatthet. Jag brukar få pinsamhetskramper bara folk nämner honom (vilket som tur inte händer ofta). Och honom snöade jag in på...fasen...2003?! Min hjärna skrämmer mig ibland med sin envishet.

...eller är jag bara lojal som en hund XD

Och fasen om jag inte är lite kär i Garrus Vakarian från Mass Effect, men det är nog nästan alla tjejer (och killar) som spelat den spelserien. He's that awesome.

Haha, jag hade kunnat skriva det där själv! Fast jag ska erkänna att jag shippade Colonel Brandon och Eleanor först efter filmen eftersom Rickman och Thompson är så awesome, i boken var jag rätt nöjd som det var.
Okej, kanske inte min största karaktärförälskelse men motivationen och så var rätt lik iaf.

Hahaha wow många, för många, damn u characters!!
Men just nu är Bernard från The Santa Clause.
För han är typ så snäll och i dunno i can not express it in words. och dessutom så är han ju forever young 8'D (För han är en tomtenisse)