February
Tuesday 10 July 2012 photo 2/3
|
Första delen av mitt lilla experiment är här~<3 Egentligen har jag ingen aning om vad jag håller på med, men jag hoppas att det blir bra och att min ide håller!! Här kommer första delen av första kapitlet!! :3 <3
Luft
Den första kvällen på det kommande lovet tyckts lovande. Dido springer ut på grusvägen i nattens mörker. Platsen hon är på väg till är en stor äng som finns nära där hon bor. Om somrarna är den full av blomster, men det är inte därför som Dido älskar att vara där. Nej, hon kommer för vindens skull. Hon har redan kollat så att det ska vara blåsigt på väderleksrapporten. Hon har knappt hundra meter kvar när hon börjar springa. Den sprittande ivern river i hennes ådror. Att dansa med vinden är det bästa hon vet! Det är inte så att hon är någon naturgalning, men man känner sig så fri när man är ett med vinden.
Det har ännu inte börjat blåsa ordentligt, men en lugn bris leker med hennes korpsvarta hår. I väntan på att vinden ska tillta sätter sig Dido ner bland blommorna. Hon skulle plocka upp en och dofta på den, men det skulle vara meningslöst. Dido har ingen aning om hur blommor doftar. Hon vet inte hur något doftar alls. Ända sedan hon föddes har hon inte kunnat känna några som helst dofter. Många tycker synd om henne eller skräms över det, men enligt Dido är det inga problem. Man kan väl säga att det är en annan form av tystnad. En döv människa kanske har en mer direkt tystnad medan Didos tystnad är mera indirekt. Att vara avskärmad från de tusen dofter som finns skulle väl lika gärna kunna vara samma sak som att vara avskärmad från alla ljud? Det är i alla fall vad hon skulle svara om man frågade henne. Det är mycket lättare att behandla det som en avlägsen släkting till att inte höra. Man känner sig mindre annorlunda.
Dido för handen över gräset. Resten av hennes sinnen är det ju inget fel på! Hon undrar för sig själv om Delia, hennes yngre syster, sover nu. Delia är fjorton år gammal och det bästa Dido har. Till skillnad från de flesta andra verkar det inte förekomma henne att Dido inte kan känna dofter. Både Didos och Delias namn är grekiska. Deras mamma kommer därifrån och ville inte ha några andra namn än just grekiska på sina döttrar. Didos namn betyder vandrare och passar henne perfekt. Att sitta still och stanna upp är inget Dido föredrar. Hellre upptäcka världen än att låta den upptäcka dig brukar hon säga. Delias namn betyder "av delos". Dido är inte säker på att hon riktigt förstår innebörden av det, men hon gillar ändå namnet.
Plötsligt känner hon hur den är på väg, vinden. Hon hinner resa sig upp innan den slår emot henne i vild dans. Ett klingande skratt lämnar Didos läppar innan hon dansar i takt med vinden. Det är en vild och rivande dans precis som hon vill ha den. Ändå är den på något sätt annorlunda som om den ville berätta något för henne. Hon sluter ögonen medan hon dansar. Kan hon inte känna doft, vad gör det då för skillnad om hon heller inte kan se? Vinden blåser sig starkare och starkare och Dido öppnar sina ögon. Himmelen har klätt sig i svarta tunga åskmoln. Det är dags att gå hem nu tänker Dido.
Innan hon hinner så mycket som röra sig ur fläcken smäller en blixt ner mitt på ängen. Gräset fattar snabbt eld och Dido drabbas av panik. Blixtar slår inte ner mitt på ängar sådär. Det börjar regna och elden släcks. Vattnet faller så tätt att det känns som om den tynger ner henne. När Dido äntligen återfår handlingsförmågan kan hon inte röra på fötterna. Det är som om gravitationen trycker ner henne mot marken med hjälp av det ihärdiga regnet. Ett desperat skrik slipper ur henne och vinden tilltar. Till sist blåser det så starkt att Dido slungas ner på den numera leriga marken. Desperat för att komma därifrån springer hon allt vad hon har. För allt som är viktigt. För mamma, för pappa och för Delia. Otaliga gånger halkar hon i leran, men varje gång fångar vinden henne innan hon faller. Det är något onaturligt över den här stormen. Hon vet inte vad, men något är det och hon måste bort härifrån nu!
Efter vad som tycks en evighet lyckas Dido ta sig hela vägen hem. När hon stänger dörren efter sig är hon så blöt att hon tycks väga ett ton. Hon ser ut på det märkliga ovädret. Det håller fortfarande i sig. Hela kroppen darrar och det är svårt att få andningen stadig. Egentligen borde hon inte bli så omskakad av en liten storm. Hon visste ju att det skulle bli blåsigt. Trotts det finns det något som säger henne att hon har fel, så otroligt fel.
Annons
Comment the photo
Bambi Bagger
Thu 12 Jul 2012 16:28
... BLI EN FÖRFATTARE KVINNA!!<3<3<3<3
Jag är så stolt att ha luft som mitt element just nu~! <333333
Jag är så stolt att ha luft som mitt element just nu~! <333333
Nepeta-nyan
Thu 12 Jul 2012 19:26
Y-you really mean it? ;___;~<3 *rörd* Well jag har mycket att lära ännu, men nån dag ska jag komma dit!! >:3 <3<3<3
Bambi Bagger
Sat 14 Jul 2012 02:26
JAH!!<3333
Alla har mycket att lära om massor helatiden, men just you keep rolling girl! :DD <333
Alla har mycket att lära om massor helatiden, men just you keep rolling girl! :DD <333
wwhatevver
Tue 10 Jul 2012 22:52
OMG kvinna Q_Q hur skriver du?
Man använder inte utropstecken i meningar så där, de ska användas när man talar, BARA när någon talar!
Och vart är alla kommatecken? :c I see no kommatecken? Ser flera platser man kan sätta in kommatecken på. Sedan vad använder du för tempus?
För att fixa en mening:
"Innan hon hunnit så mycket som röra sig ur fläcken slår en blixt ner mitt på ängen. Gräset började fatta eld och Dido drabbades av panik."
Ja, jag må vara hård nu men gud, nej! u_u jag vet att du kan, jag vet att du har gjort bättre! Jag har läst sånt du skrivit tidigare. Det är inge fel med storyn, den verkar helt okay.
Men du har väldigt mycket kvar att lära då det kommer till skrivspråket 8I
Så tänk efter vad jag har sagt nu!
Eridan out! *pchhooo*
Man använder inte utropstecken i meningar så där, de ska användas när man talar, BARA när någon talar!
Och vart är alla kommatecken? :c I see no kommatecken? Ser flera platser man kan sätta in kommatecken på. Sedan vad använder du för tempus?
För att fixa en mening:
"Innan hon hunnit så mycket som röra sig ur fläcken slår en blixt ner mitt på ängen. Gräset började fatta eld och Dido drabbades av panik."
Ja, jag må vara hård nu men gud, nej! u_u jag vet att du kan, jag vet att du har gjort bättre! Jag har läst sånt du skrivit tidigare. Det är inge fel med storyn, den verkar helt okay.
Men du har väldigt mycket kvar att lära då det kommer till skrivspråket 8I
Så tänk efter vad jag har sagt nu!
Eridan out! *pchhooo*
Nepeta-nyan
Fri 20 Jul 2012 15:21
:33 < will it help if I purromise not to give up on my story? ^w^''~<3 (in other word siri wont give up)
26 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/nepeta-nyan/507397153/
Visa toppen
Show footer