February
Wednesday 5 December 2012 photo 1/1
|
Idag kom jag sent hem cuz snökaos that's why... blev dock skjutsad av mormor och morfar.
Jag fick reda på att mamma fått epilepsianfall och var lite skrotig så jag kastade av mig skorna och gick till soffan där hon låg och pussade hennes kind och kramade henne. Lite senare gick hon in i sovrummet medan jag var kvar i hallen. Plötsligt hör jag ett väldigt skumt snarkliknande ljud och undrar stilla "sover hon?" Sedan hör jag hur det kommer andra konstiga ljud därifrån och går in dit. Väl där håller pappa och mormor på att pyssla om mamma medan hon beter sig jättekonstigt.
Pappa säger åt mig att det inte borde vara för många i rummet och jag går ut. Jag förstår ingenting och är rädd som fan!! Fast besluten att inte gråta eller bryta ihop börjar jag med mina morgondagsrutiner eftersom det är ett effektivt sätt att stänga av hjärnan på. När jag håller på och ställer larmet i mitt rum kommer pappa in och undrar hur det är och jag bryter ihop totalt!
Jag får veta att mamma fått ett till anfall och att allt är okej och ändå kan jag inte sluta gråta hjälplöst okontrollerat...
Efter att ha snytit mig och torkat tårarna går jag in och kramar mamma. Det känns så skönt att höra mammas röst som vanligt trotts att hon låter virrig och trött.
Efter det messade jag Tii älsklingen min och hon ringde. Det var så otroligt skönt bara att få höra hennes röst och få känna mig trygg. Att få förklara det som hänt och att känna det som om hon kramar om mig... fast med rösten... på något konstigt sätt ^^"~<3
Nu känner jag mig lugn igen och kan nog sova gott~<3
Jag fick reda på att mamma fått epilepsianfall och var lite skrotig så jag kastade av mig skorna och gick till soffan där hon låg och pussade hennes kind och kramade henne. Lite senare gick hon in i sovrummet medan jag var kvar i hallen. Plötsligt hör jag ett väldigt skumt snarkliknande ljud och undrar stilla "sover hon?" Sedan hör jag hur det kommer andra konstiga ljud därifrån och går in dit. Väl där håller pappa och mormor på att pyssla om mamma medan hon beter sig jättekonstigt.
Pappa säger åt mig att det inte borde vara för många i rummet och jag går ut. Jag förstår ingenting och är rädd som fan!! Fast besluten att inte gråta eller bryta ihop börjar jag med mina morgondagsrutiner eftersom det är ett effektivt sätt att stänga av hjärnan på. När jag håller på och ställer larmet i mitt rum kommer pappa in och undrar hur det är och jag bryter ihop totalt!
Jag får veta att mamma fått ett till anfall och att allt är okej och ändå kan jag inte sluta gråta hjälplöst okontrollerat...
Efter att ha snytit mig och torkat tårarna går jag in och kramar mamma. Det känns så skönt att höra mammas röst som vanligt trotts att hon låter virrig och trött.
Efter det messade jag Tii älsklingen min och hon ringde. Det var så otroligt skönt bara att få höra hennes röst och få känna mig trygg. Att få förklara det som hänt och att känna det som om hon kramar om mig... fast med rösten... på något konstigt sätt ^^"~<3
Nu känner jag mig lugn igen och kan nog sova gott~<3
Camera info
Comment the photo
Jag trodde hela Sverige var insnöat vid det här laget!! :S
Mamma mår dessutom mycket bättre och jag tror att hon gick till jobbet idag~<3
jag finns alltid för dig söte, alltid <3
Och finns alltid för dig finaste~<3
17 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/nepeta-nyan/511564190/
Visa toppen
Show footer