måndag 9 november 2009 bild 1/1
![]() ![]() ![]() |
jag har svårt för att hålla mig uppdaterad. Vad finns att berätta av mitt tråkiga liv ?
Vissa dagar är väl bättre än andra, och idag är en såndär dag som man bara känner sig allmänt seg och nere.
Bristen på bilder gör en hel del oxå, för vem vill ta kort på sig själv när man ser ut som stryk. - det har blivit min vardag, att se skit ut!
och omgivningen är alltid den samma. inget förändras.
När jag va liten visste jag vem jag ville bli.
jag såg filmer och visste att så vill jag vara, jag vill vara som hon/han.
Jag ville vara den snällaste och bästa människan för alla, men när lyckades jag. Jag kämpar än, och trots att jag försöker varje dag, med olika saker så lyckas jag aldrig med det jag vill.
Tänk om jag hadde någon som kunde lyssna och få mig att känna mig speciell.
Ann-Christine är en av de människor som har fått mig känna mig speciell.
Ni vet när man är i ett rum, man kanske är ny i en klass, man kanske ska till skolsyster på rutinbesök, man kanske är på konsert, man kanske skavara prao någon stans, what ever it is, så har ni väl tänk tanken att känna att läraren just bryr sig om dig, att någon tycker att du är en fin människa just för den du är.. jag har alltid varit den som är utanför kan jag känna, och jag har alltid letat efter den där som tycker precis jag är en bra människa för de goda tankar jag har, för hur trevligt jag tänker att jag ska vara, för hur omtänksam jag försöker att vara. Ler mot folket som möter mig, håller upp dörren till de som går bakom, tar upp din penna om du tappat den, erbjuder den enda sitplats, helt enkelt försöker vara en bra människa. och den enda människa i hela mitt liv som lagt märke till vem jag är, är Ann-Christine, hon såg mig för vem jag va, hon gav mig tiden, hon lyssnade. Du fick min tanke uppfylld, för det va den känslan som saknades.
jag försöker bara vara en bra människa, en pålitlig och ärlig vän/flickvän.
Jag försöker bara göra det bästa.
Vissa dagar är väl bättre än andra, och idag är en såndär dag som man bara känner sig allmänt seg och nere.
Bristen på bilder gör en hel del oxå, för vem vill ta kort på sig själv när man ser ut som stryk. - det har blivit min vardag, att se skit ut!
och omgivningen är alltid den samma. inget förändras.
När jag va liten visste jag vem jag ville bli.
jag såg filmer och visste att så vill jag vara, jag vill vara som hon/han.
Jag ville vara den snällaste och bästa människan för alla, men när lyckades jag. Jag kämpar än, och trots att jag försöker varje dag, med olika saker så lyckas jag aldrig med det jag vill.
Tänk om jag hadde någon som kunde lyssna och få mig att känna mig speciell.
Ann-Christine är en av de människor som har fått mig känna mig speciell.
Ni vet när man är i ett rum, man kanske är ny i en klass, man kanske ska till skolsyster på rutinbesök, man kanske är på konsert, man kanske skavara prao någon stans, what ever it is, så har ni väl tänk tanken att känna att läraren just bryr sig om dig, att någon tycker att du är en fin människa just för den du är.. jag har alltid varit den som är utanför kan jag känna, och jag har alltid letat efter den där som tycker precis jag är en bra människa för de goda tankar jag har, för hur trevligt jag tänker att jag ska vara, för hur omtänksam jag försöker att vara. Ler mot folket som möter mig, håller upp dörren till de som går bakom, tar upp din penna om du tappat den, erbjuder den enda sitplats, helt enkelt försöker vara en bra människa. och den enda människa i hela mitt liv som lagt märke till vem jag är, är Ann-Christine, hon såg mig för vem jag va, hon gav mig tiden, hon lyssnade. Du fick min tanke uppfylld, för det va den känslan som saknades.
jag försöker bara vara en bra människa, en pålitlig och ärlig vän/flickvän.
Jag försöker bara göra det bästa.

tråkigt att det blivit så långt ifrån bara.

12 kommentarer på denna bild
Direktlänk:
http://dayviews.com/nettangronfoss/423148693/